📄 Stroke

Stroke, eller slaganfall, innebär att en del av hjärnan skadas av tillfällig eller permanent syrebrist. Syrebristen uppstår när blodflödet blockeras av en blodpropp eller när ett blodkärl i hjärnan brister och orsakar en blödning. Skadan leder till celldöd i det drabbade området och kan ge omfattande neurologiska symtom. Den vanligaste formen är hjärninfarkt, ofta orsakad av arterioskleros som långsamt försämrar blodkärlens funktion.

Hjärninfarkt
Vid hjärninfarkt täpps ett av hjärnans kärl igen av en trombos eller en emboli, vilket leder till ischemi i området som normalt försörjs av kärlet. Nervcellerna dör när blodflödet upphör. En emboli innebär att en propp bildats på annan plats och sedan fastnat i hjärnans kärl.

TIA – Transitorisk ischemisk attack
TIA är en snabbt övergående episod av syrebrist där symtomen går tillbaka inom 24 timmar. Orsaken är en kortvarig störning i blodflödet, ofta på grund av en liten propp som snabbt löses upp. En TIA innebär ökad risk för en större stroke och kräver därför omedelbar vårdkontakt.

Hjärnblödning
Vid en hjärnblödning brister ett kärl i hjärnan och blod tränger ut i vävnaden. Detta orsakar direkt skada och svullnad. Vanliga orsaker är grava blodtrycksstegringar eller medfödda kärlmissbildningar som aneurysm. Blödning kan även uppstå efter trauma.

Symtom
Symtomen kommer ofta hastigt och varierar beroende på skadeområde. Vanliga tecken är:
• afasi
• hemiplegi (halvsidig förlamning)
• facialispares
• hemianopsi
• dysfagi
• plötslig yrsel, balansstörningar eller huvudvärk
• neglekt (bristande uppfattning om den drabbade sidan)

Diagnos
På sjukhus görs en neurologisk undersökning samt kontroll av vitala parametrar. Datortomografi eller MR avgör om orsaken är en propp eller blödning. EKG och ultraljud används för att identifiera bakomliggande hjärt–kärlsjukdom. FAST-testet används i akuta situationer för att snabbt upptäcka stroke:

F – Ansikte
A – Armar
S – Språk
T – Tid, ring 112 direkt

Akuta åtgärder vid stroke
A – Fria luftvägar
B – Andning och syrgas enligt ordination
C – Blodtryck, puls och arytmiövervakning
D – Neurologisk bedömning, kommunikationsförmåga, pareser
E – Helkroppsbedömning och förebyggande av nedkylning

Vård och medicinska åtgärder
Inledningsvis fokuserar vården på stabilisering: syrgas, vätsketillförsel och EKG-övervakning. Vid hjärninfarkt ges propplösande läkemedel eller mekanisk trombektomi där proppen avlägsnas via kateter. Vid hjärnblödning kan kirurgi behövas för att avlägsna koagel och minska tryck. Blodtryck måste kontrolleras noggrant för att begränsa blödningsskadan.

Kommunikation
Afasi kan kraftigt påverka förmågan att tala, förstå och uttrycka sig. Logopedinsatser är viktiga. Personalen bör tala lugnt, ge tid för svar och använda gester, bilder eller skrift vid behov. Respektfull kommunikation minskar frustration och ökar trygghet.

Cirkulation
Blodtryck, puls och temperatur kontrolleras regelbundet. Feber ökar hjärnans syrebehov och bör sänkas. Vid hög temperatur ges febernedsättande behandling och rummet hålls svalt.

Andning
Andningsfrekvens och saturation observeras kontinuerligt. Syrgas ges vid behov. Andningssvårigheter kan tyda på försämring av neurologiskt tillstånd.

Neurologi
I det akuta skedet följs medvetandegrad och neurologiska bortfall. Pupillreaktioner, tal, pareser och kognitiva förändringar bedöms regelbundet för att upptäcka försämring.

Aktivitet
Mobilisering påbörjas tidigt för att motverka komplikationer. Förflyttningsträning, balansövningar och tydlig stimulans av den förlamade sidan är centralt. Hjälpmedel som gåbord och rullstol används efter behov.

Hud
Trycksårsprofylax är viktigt. Regelbunden hudinspektion, mjukgörande behandling och rena sängkläder minskar risken för hudskador.

Nutrition
Vid sväljsvårigheter ges sondmatning tills en säker munintagning är möjlig. Anpassad kost, som puré eller lättuggad mat, kan behövas. Risk för aspiration måste bedömas noggrant.

Elimination
Nedsatt mobilitet och neurologisk påverkan kan ge blåstömningsproblem och förstoppning. KAD, toalettassistans, scheman och vätskeoptimering används vid behov.

Smärta
Smärta kan bero på spasticitet, felställningar eller trycksår. God förflyttningsteknik och stöd för förlamade extremiteter minskar obehag. Lämpliga läkemedel ges vid behov.

Infektioner
God hygien och noggrann observation krävs. Hög feber eller infektion kan förvärra hjärnskadan.

Psykosocialt
Stroke innebär ofta en stor psykisk belastning för både vårdtagare och anhöriga. Depression är vanligt. Samtal, stöd och informationsinsatser är viktiga under återhämtningen.

Rehabilitering och egenvård
Återhämtningen styrs av skadans omfattning, hjärnans plasticitet och den insatsnivå som ges. ADL-träning stimulerar den friska hjärnhalvan att ta över funktioner. Positiv feedback stärker motivation och delaktighet.

Målet
Strävan är att återfå så mycket självständighet som möjligt. Stöd från personal och anhöriga är avgörande för att nå bästa möjliga funktionsnivå.

📊 Statistik: I Sverige drabbas årligen omkring 25 000 personer av stroke. (Källa: Socialstyrelsen 2023)