📄 Vård och omsorg samt medicinska åtgärder vid nervsystemets sjukdomar

Hjärnskador och akuta neurologiska tillstånd kan snabbt utvecklas till livshotande situationer. Det är därför avgörande att diagnos ställs tidigt och att omhändertagandet inleds utan dröjsmål. Vård- och omsorgspersonalens uppgifter handlar främst om att uppfatta förändringar, genomföra regelbundna observationer och följa de neurologiska kontroller som läkare och sjuksköterskor ordinerar. Vårdtagaren ska ligga stabilt på ett hårt underlag och hållas lugn, fri från stress, samt få syrgas och vätska vid behov.

Kommunikation
Neurologiska skador kan påverka tal, språkförståelse och förmågan att kommunicera. Vid sjunkande medvetandegrad försvåras kommunikationen ytterligare. Vård- och omsorgspersonal behöver därför lyssna noga och hitta alternativa sätt att nå fram, till exempel genom beröring eller närvaro vid sängkanten. Många vårdtagare hör även när de är medvetslösa, vilket gör det viktigt att informera om vilka åtgärder som utförs.

Andning
Andningen kan vara påverkad vid skallskador och neurologiska sjukdomar. En medvetslös vårdtagare förlorar muskelspänningen i tungan, vilket kan blockera luftvägarna. Näs- eller svalgtub kan behövas för att hålla luftvägen fri. Andningsfrekvensen ska räknas och övervakas noggrant. Vid svåra skador intuberas vårdtagaren och syrgas ges enligt ordination. Slem i luftvägarna är vanligt och sugning måste utföras regelbundet för att förebygga lungkomplikationer. Noggrann munvård är en del av behandlingen.

Cirkulation
Blodtryck och puls kontrolleras kontinuerligt. När genomblödningen i hjärnan försämras ökar kroppen blodtrycket för att kompensera, vilket gör att pulsen sjunker. Yttre blödningar behandlas med tryckförband. Öppna skallskador eller frakturer täcks med sterila förband. Föremål som fastnat, till exempel kulor, avlägsnas inte på plats.

Neurologi
Neurologiska kontroller syftar till att upptäcka tidiga förändringar i hjärnans funktion. Medvetandegrad, ögonrörelser, pupillreaktioner, motorik, tal, reflexer och pareser bedöms regelbundet. Kontrollerna görs med skalor som Glasgow Coma Scale (GCS), Reaktionsgradsskalan RLS 85 eller ACVPU. Under det första dygnet genomförs kontroller ofta var tionde minut och dokumenteras noggrant.

Kontroller som görs initialt
• Blodtryck och puls: en chockad person har låg puls och högt blodtryck, en skallskadad kan ha det omvända.

Kontroller som görs kontinuerligt
• Vitalparametrar: temperatur, medvetandegrad, andningsfrekvens, blodtryck, puls
• Neurologiska kontroller: tal, motorik, ögonrörelser, reflexer, förlamningstecken
• Medvetandekontroller: utförs upprepade gånger och dokumenteras på observationslistor
• Talfråga, armkraft, benkraft: kontroller av motorik och respons
• Pupillstorlek: olika stora pupiller eller ljusstelhet kan tyda på allvarlig skada

Nutrition
Blodsocker kontrolleras regelbundet. Vårdtagare med svåra hjärnskador får inledningsvis parenteral nutrition och övergår senare till sondmatning. Närings- och vätskebehovet kan öka vid svåra skador, och illamående behandlas med antiemetika.

Elimination
Vid nedsatt blåsfunktion används KAD, och urinmängder mäts kontinuerligt. Urinsticka och urinodling tas vid misstanke om infektion.

Aktivitet
En skallskadad vårdtagare behöver vila och lugn miljö utan onödig stimulans. Huvudet ska ligga högt för att minska intrakraniellt tryck. Trycksår förebyggs med regelbunden vändning och tryckavlastande madrass. Vid vakenhet uppmuntras försiktig mobilisering, och när vitalparametrar är stabila ska vårdtagaren komma upp ur sängen så tidigt som möjligt.

Hud och hygien
Huden inspekteras, rengörs och smörjs regelbundet för att förebygga trycksår. Huden blir ofta kall, blek och cyanotisk vid svåra skador. Ögonvård är viktig eftersom skador runt ögonen är vanliga.

Smärta
Smärta kan orsakas av muskelstelhet, ledpåverkan eller huvudvärk. Smärtstillande läkemedel ges enligt ordination. Ljus- och ljudkänslighet är vanligt, och vårdtagaren bör skyddas med dämpad belysning, hörselskydd eller solglasögon.

Välbefinnande
Oro är vanligt vid hjärnskador, men lugnande läkemedel bör undvikas eftersom de sänker medvetandegraden. En orolig eller medvetslös person får inte lämnas ensam. Samtal, trygghet och närvaro är viktiga delar av omvårdnaden.

Psykosocialt stöd
Svåra hjärnskador påverkar både vårdtagaren och anhöriga. Anhöriga kan känna chock, skuld och oro. En undersköterska har en viktig roll i att ge stöd, lyssna och förmedla trygghet under den första tiden.

Speciell omvårdnad
Provtagning av elektrolyter, glukos, blodstatus och infektionsprover görs regelbundet eftersom nervceller är känsliga för förändringar i blodets sammansättning. Inför eventuell blodtransfusion tas blodgruppering och bastest enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:29).

Undersköterskans viktiga uppgifter
• Observera, dokumentera och rapportera
• Neurologiska kontroller
– medvetandegrad
– andningsfrekvens och syremättnad
– puls och blodtryck
– motorik och stabilitet
– pupillreaktion
• Säkerställa integritet och självbestämmande
• Motivera och stödja rehabilitering och egenvård