📘 Celler, vävnader och organ
Allt levande i kroppen börjar med cellen – den minsta enheten som har liv. Från dessa mikroskopiska byggstenar bildas vävnader, och vävnaderna formar organen som håller kroppen vid liv. I det här underkapitlet presenteras kroppens uppbyggnad steg för steg: från cellens struktur och delning till hur olika vävnader samverkar i organen.
3 records in this category
-
📄 Cellens delar Trots att kroppens celler har olika form och funktion är de uppbyggda på i stort sett samma sätt. Alla celler består av cytoplasma som omges av ett cellmembran. Inuti cellen finns olika små strukturer med specialiserade uppgifter. Dessa kallas för organeller. Tillsammans gör cellens delar det möjligt för kroppen att fungera, förnya sig och reagera på omgivningen. Cellmembranet Cellmembranet är ett tunt skal som omger cellen och avgränsar den från vätskan utanför, d
-
📄 Celldelning Kroppens celler behöver kunna förnya sig för att vi ska kunna växa, läka och behålla normal funktion. Det sker genom en process som kallas celldelning. Vid celldelning bildas två nya celler från en ursprunglig cell. Dessa nya celler blir genetiskt identiska med modercellen – de innehåller alltså samma arvsmassa (DNA). Den vanligaste formen av celldelning i kroppen kallas mitos. Den förekommer i alla kroppens celler förutom könscellerna. Mitos gör det möjligt för kroppen a
-
📄 Vävnaden Kroppen är uppbyggd i flera nivåer – från celler till vävnader, organ och organsystem. När många celler av samma typ samarbetar för att utföra en viss uppgift bildar de en vävnad. Vävnader är därför ett steg mellan cell och organ, och utgör grunden för kroppens struktur och funktion. Det finns fem huvudtyper av vävnad: epitelvävnad, stödjevävnad, muskelvävnad, nervvävnad och flytande vävnad. Varje vävnad har särskilda egenskaper som gör att den passar sin uppgift i kroppen.
