Känns det overkligt?

Har man någon gång upplevt att allt runtomkring känns märkligt avlägset eller overkligt? Det kan kännas som att omgivningen är drömlik, som om människor spelar roller, eller som om man inte riktigt är i kontakt med sina egna upplevelser. Sådana overklighetskänslor är vanliga och ofta kortvariga. De kan lättare uppstå när man är i en ovan miljö, efter något som skakat om, eller när man är mycket trött. För vissa blir känslorna dock så återkommande och starka att de påverkar den psykiska hälsan.

Dissociation

Dissociation beskriver ett tillstånd där individen på något sätt skärmar av sig från verkligheten. Det handlar framför allt om en förändrad upplevelse av jaget eller av omgivningen. Dissociation kan uppstå i samband med trauma, stark påfrestning eller en inre konflikt. När belastningen blir för stor kan de kognitiva funktionerna påverkas, och verkligheten kan upplevas som splittrad eller fragmenterad. Dissociation förekommer vid många psykiska tillstånd, exempelvis psykossjukdomar och olika personlighetsstörningar, och kan visa sig i olika former och med varierande intensitet.

Förändrad verklighetsuppfattning

Störningar i verklighetsuppfattningen kan ta sig olika uttryck. Ibland är de svaga och övergående, ibland dominerar de individens vardag. En del personer är medvetna om att deras upplevelser är förvrängda, medan andra är övertygade om att deras bild av verkligheten är sann. För många varierar det dessutom i perioder.

Hallucinationer är sinnesintryck som upplevs som verkliga trots att de saknar yttre grund. De kan förekomma i alla sinnen: syn, hörsel, lukt, smak och känsel. Det kan exempelvis handla om att se gestalter eller höra röster som andra inte uppfattar. Hallucinationer är ofta tecken på psykisk sjukdom, men kan också förekomma vid drogpåverkan, kraftig stress eller extrem sömnbrist.

Vanföreställningar innebär att man har en helt eller delvis förvrängd föreställning om verkligheten. Det kan handla om storhetsidéer, tankar om att vara styrd, eller föreställningar om att vara förföljd eller bedragen. Vid mer allvarliga vanföreställningar håller individen fast vid sin uppfattning även när omgivningen kan visa att den inte stämmer. Vanföreställningar är vanliga vid schizofreni.

Paranoia, eller förföljelsemani, är en form av vanföreställning där individen upplever sig hotad eller motarbetad. Omgivningen tolkas som fientlig, och signaler från andra människor kan uppfattas som elaka eller riktade mot den egna personen.

Tankestörningar handlar om förändringar i hur man uppfattar sina egna tankar. En person kan uppleva att tankar förs in eller tas bort, eller att någon annan styr tänkandet. När tankarna påverkas kan även talet bli osammanhängande, hoppigt eller svårt att följa, ibland med egna ord och uttryck.

Vad formar vår verklighetsuppfattning?

En stor del av vår verklighetsuppfattning formas under uppväxten. Precis som vuxna lär barn vad som är rätt och fel, förmedlas också bilder av hur världen fungerar och vad man kan förvänta sig av andra. Om man ofta möts av budskap som att världen är farlig eller att människor inte går att lita på, kan sådana föreställningar bli en del av den egna verklighetsbilden. Växer man istället upp i ett tryggt och stabilt sammanhang är det mer sannolikt att man utvecklar en sund och sammanhållen uppfattning av verkligheten. Barn som lever i dysfunktionella miljöer med våld, övergrepp eller stark otrygghet kan få en verklighetsuppfattning som präglas av det som varit normalt i hemmet.

Även självbild och självkänsla påverkar hur verkligheten tolkas. Det handlar bland annat om hur mycket kontroll man upplever att man har över sin tillvaro. När självkänslan förändras kan världen upplevas på ett nytt sätt, som om perspektivet skiftar.

En förändrad verklighetsuppfattning kan också ha biologiska orsaker. Vissa psykiska sjukdomar, såsom schizofreni, har en tydlig genetisk sårbarhet. Starka trauman eller långvarig psykisk stress kan dessutom påverka upplevelsen av verkligheten. När verkligheten blir för smärtsam kan en förvrängd eller avskärmad upplevelse fungera som en extrem försvarsmekanism som tillfälligt dämpar ångest och lidande.