Verklighetsuppfattning och självbild – sammanfattning

Människans uppfattning om sig själv kan beskrivas med flera olika begrepp. Självet syftar på hela personen och den samlade personligheten, medan identitet handlar om hur individen definierar sig själv. Jagidentiteten utgör den inre kärnan och rymmer det som gör varje människa unik, medan den sociala identiteten formas i relation till omvärlden genom roller, grupptillhörigheter och sammanhang.

I livet bär människor olika roller, både formella och informella. För vissa är rollerna få och stabila, för andra många och föränderliga. När roller krockar eller när kraven blir svåra att förena kan rollkonflikter uppstå, vilket kan skapa inre stress och osäkerhet.

Självbilden är den föreställning individen har om sig själv. Hos vissa är självbilden relativt stabil och överensstämmer väl med verkligheten, medan den hos andra kan vara osäker eller tydligt avvikande. Självbilden formas i samspel med omgivningen, genom återkoppling, relationer och sociala erfarenheter.

Självkänsla handlar om hur man värderar sig själv som person och om känslan av att duga, medan självförtroende rör tilliten till den egna förmågan att klara av uppgifter och utmaningar. Dessa två begrepp samverkar ofta, men de behöver inte alltid utvecklas i takt.

När människor möter andra påverkas tolkningen av både en grundläggande grundinställning till omvärlden och av det första intrycket. Förväntningar och tidigare erfarenheter spelar stor roll för hur andra uppfattas och bemöts.

Verklighetsuppfattning handlar om hur individen tolkar sig själv, andra människor och världen i stort. Denna tolkning är alltid subjektiv och formas av bakgrund, erfarenheter, självbild och kulturella sammanhang. Vid vissa psykiska tillstånd, exempelvis schizofreni, kan verklighetsuppfattningen bli kraftigt förändrad och yttra sig genom hallucinationer, vanföreställningar och tankestörningar.