Året var 2012-14 när vi gick förbi varandra i korridorerna på jobbet, snackade och hade roligt med tanken på att jag skulle införskaffa en buss som vi kunde använda för att köra runt i stan där vi kunde ha fest. Idén var inte dålig, tyckte vi då; vi skrattade och roades av tanken. Flera hade reserverat en roll för sig. En ville vara chauffören som styrde festen på hjul, en annan erbjöd sig att vara DJ:n som skulle se till att musiken höll energin uppe, och en tredje skulle ta betalt.Även om jag visste att jag varken hade en buss, budget eller ens en riktig plan för att börja, bestämde jag mig, för att under tiden kapital dök upp, driva tanken ett steg längre. Jag skapade en webbplats och klistrade ihop en presentationsvideo för ”PartyBus”. Jag ville föreställa mig hur det skulle vara att marknadsföra något så galet som det här projektet och ge det form, även om det bara var i den digitala världen. Webbplatsen hade en video med livliga tjejer som vinkade och gick ombord, elektrifierande musik och löftet om en oförglömlig resa, betalningsalternativ och till och med ett kontaktformulär (om någon verkligen skulle vara intresserad av en då icke-existerande tjänst i stan).
Att göra den där videon och webbplatsen var som att ge liv åt våra tankar och önskningar, och förvandla en enkel tanke till något vi kunde se och dela i synen. Saken blev allvarligare när jag fick e-mail från ett företag i utlandet som jobbade just med partybusar och de undrade om vi ville vara partners. Jag svarade hur det var och de förstod läget.
Nu vill jag visa videon som ett vittnesbörd om hur ett havererat projekt gav så mycket skratt och spännande tankar. Kanske rullade ”PartyBus” aldrig på gatorna, men i våra sinnen var den alltid redo att starta.
Recommended Comments
There are no comments to display.
Join the conversation
You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.