📄 Steg 1: Planering av vård och omsorg

📄 Steg 1: Planering av vård och omsorg

En person kan anses vara medicinskt färdigbehandlad på sjukhus men fortfarande ha ett behov av vård och omsorg efter utskrivning. När sjuksköterskan på vårdavdelningen får information om att patienten ska skrivas ut gör han eller hon en bedömning kring patientens framtida behov. Om sjuksköterskan bedömer att patienten är i behov av vård och omsorg i hemmet kallas sjuksköterskan till vårdplanering.
De som vanligtvis kallas till en vårdplanering är:
● Patienten
● Sjuksköterska från sjukhuset där patienten vistats
● Distriktsjuksköterska från hemsjukvården som tar över HSL- och omvårdnadsansvaret
● Kommunens biståndshandläggare
● Anhöriga
● Fysioterapeut
● Arbetsterapeut

Vårdplanering
Vid en vårdplanering pratar man om patientens vistelse på sjukhuset, vad som föranledde sjukhusvistelsen och vilka åtgärder som utförts under vårdtiden. Tillsammans går man igenom patientens svårigheter och resurser för att skapa en bild av vilka insatser som kan vara aktuella i hemmet för att patienten ska klara av sin vardag så bra som möjligt.
Det är vanligt att anhöriga deltar vid vårdplaneringen. De ger sin bild av situationen och i vilken utsträckning de kan hjälpa till. Syftet med vårdplaneringen är att patienten ska få bästa möjliga förutsättningar i vardagen, med fokus på den enskildes behov och önskemål. Om patienten inte själv kan delta, har övriga deltagare en skyldighet att bejaka den enskildes intressen.

Insatser
Patientens behov och förutsättningar avgör vilka insatser som är aktuella. Biståndshandläggaren har kunskap om vilka insatser som kan ges och hur de kan utformas för patientens bästa.
Exempel på insatser:
● Hemtjänst:
Hemtjänst gör det möjligt för personen att bo kvar hemma. Personal hjälper till med hygien, måltider, förflyttningar, städning, inköp och läkemedelshantering.
● Trygghetslarm:
En larmknapp som personen bär med sig. Om hjälp behövs kan personen trycka på larmet, och hemtjänstpersonal får ett meddelande.
● Anpassning av bostad:
Bostadsanpassningar kan inkludera att ta bort trösklar, montera stödhantag eller installera en duschstol. Arbetsterapeuten gör en bedömning av vilka anpassningar som behövs.
● Särskilt boende:
Om patientens behov inte kan tillgodoses med hemtjänst och hemsjukvård kan biståndshandläggaren bevilja insatsen särskilt boende.

Biståndsbedömning
En person behöver inte vara inlagd på sjukhus för att bli beviljad bistånd. Om någon får svårt att klara sig i hemmet kan denne eller anhöriga kontakta biståndshandläggaren.
Vid biståndsbedömningen besöker biståndshandläggaren den sökande i hemmet och utreder behoven. Beslutet baseras på Socialtjänstlagen (2001:453) 4 kap 1 §:
"Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjlighet att leva ett självständigt liv."

Genomförandeplan
När bistånd beviljas skickas beslutet till en enhetschef som ansvarar för att en genomförandeplan upprättas. Planen beskriver hur insatserna ska genomföras och skapar förutsägbarhet för både personal och patient.
Genomförandeplanen ska innehålla:
● Namn och datum för den som upprättat planen
● Hur den enskilde har utövat inflytande och delaktighet
● Vilka insatser som biståndshandläggaren beviljat
● Mål och hur insatserna ska genomföras samt när de ska följas upp

Gunnels vårdplanering
För två veckor sedan drabbades Gunnel av en stroke. Vid vårdplaneringen medverkade:
Patientansvarig sjuksköterska
Anhöriga
Biståndshandläggare
Arbetsterapeut
Distriktsjuksköterska
Gunnel beviljades hemtjänst fem gånger dagligen. Vid hemkomsten mötte hemtjänstpersonal och arbetsterapeut upp henne för att hjälpa till med nya hjälpmedel som rollator, duschstol och trygghetslarm.

Sammanfattning
En sjuksköterska sammankallar till vårdplanering om behov kvarstår efter sjukhusvistelse.
Kommunens biståndshandläggare beslutar om insatser.
Insatser kan inkludera hemtjänst, trygghetslarm, bostadsanpassning och särskilt boende.
En genomförandeplan beskriver hur insatserna ska genomföras.