📄 Resurspersoner inom psykiatrin – vilka ger stöd?

Att leva med psykisk ohälsa kan innebära svårigheter i vardagen, och många personer behöver stöd av olika professioner för att hantera sin livssituation. Inom psykiatrin finns ett nätverk av resurspersoner som arbetar tillsammans för att skapa en helhetslösning som passar individens behov.

För den som har en allvarlig psykisk sjukdom kan stödet vara omfattande och inkludera allt från medicinsk behandling till socialt stöd och hjälp med att sköta vardagslivet. Resurspersonerna inom psykiatrin har olika roller, men alla arbetar mot samma mål – att stärka individens förmåga att leva ett självständigt och fungerande liv.

Undersköterskan har en central roll i att samverka med dessa resurspersoner, observera patientens behov och ge både praktiskt och emotionellt stöd.

Vilka resurspersoner finns och vad gör de?

Boendestödjare

Boendestöd är en viktig insats för personer med psykisk ohälsa som bor i eget hem men har svårt att hantera vardagen. Boendestödjaren arbetar med att:

• Stödja individen i att skapa rutiner för matlagning, städning och ekonomi.
• Motivera och vägleda vid sociala aktiviteter och kontakter med myndigheter.
• Vara en kontinuerlig kontakt och minska risken för isolering.

En person som lever med exempelvis schizofreni kan ha svårt att hantera sin ekonomi eller hålla reda på viktiga tider, och boendestödjaren kan då vara den som hjälper till att skapa struktur.

Kontaktperson

En kontaktperson utses av kommunen och fungerar som ett stöd i det sociala livet. Kontaktpersonen kan:

• Träffa personen regelbundet för att umgås och bryta ensamhet.
• Hjälpa till att delta i aktiviteter eller hitta nya intressen.
• Vara en stabil och trygg relation i en ofta oförutsägbar vardag.

För en person med social fobi kan det vara svårt att ta sig ut på egen hand, och kontaktpersonen kan då vara ett första steg mot att återintegreras i samhället.

Case manager (samordnare)

En case manager (eller vårdsamordnare) har en koordinerande roll för personer med omfattande vård- och stödbehov. Case managern:

• Samordnar insatser från psykiatri, socialtjänst och andra aktörer.
• Säkerställer att patienten får rätt vård och stöd över tid.
• Är en länk mellan individen och vårdsystemet för att förhindra att personen "faller mellan stolarna".

Exempel: En patient med bipolär sjukdom kan ha både medicinska och sociala behov, och case managern hjälper till att hålla ihop insatserna från olika vårdinstanser.

Sjuksköterska inom psykiatrin

Psykiatriska sjuksköterskor har en medicinsk roll men arbetar också nära patienten i det dagliga stödet. De:

• Hanterar läkemedelsbehandling och ger medicinsk rådgivning.
• Bedömer och följer upp patientens psykiska mående.
• Samverkar med andra yrkesgrupper för att säkerställa en helhetsvård.

En patient med ångestproblematik kan behöva stöd för att hantera sin medicinering, där sjuksköterskan både informerar och följer upp effekten av läkemedlet.

Psykolog och kurator

För många patienter är samtalsstöd en viktig del av återhämtningen.

• Psykologen arbetar med psykologisk behandling, exempelvis KBT (kognitiv beteendeterapi) eller traumabehandling.
• Kuratorn ger psykosocialt stöd, hjälper med myndighetskontakter och fungerar ofta som en samtalspartner i svåra situationer.

Exempel: En person med PTSD kan behöva regelbunden traumabehandling hos en psykolog samtidigt som en kurator hjälper till med att ordna ekonomiskt stöd och boende.

Arbetsterapeut

Målet för en arbetsterapeut är att hjälpa personer att klara sin vardag så självständigt som möjligt. Arbetsterapeuten:

• Kartlägger individens förmåga att utföra dagliga aktiviteter.
• Ger stöd i att utveckla strategier för att hantera stress, struktur och energinivåer.
• Förskriver hjälpmedel och anpassningar vid behov.

Exempel: En person med depression kan ha svårt att ta initiativ och strukturera sin dag, och arbetsterapeuten kan hjälpa till att skapa en fungerande rutin.

Undersköterskans roll i stödet

Undersköterskan är ofta den som har daglig kontakt med patienten och ser förändringar i mående och behov först. Därför är det viktigt att:

• Vara en trygg punkt i patientens vardag och ge både praktiskt och emotionellt stöd.
• Hjälpa patienten att förstå och använda de stödinsatser som finns.
• Rapportera förändringar i patientens behov och mående till övriga resurspersoner.
• Motivera och uppmuntra till självständighet och struktur i vardagen.

Undersköterskan fungerar ofta som en länk mellan patienten och övriga vårdgivare och kan genom sitt arbete göra stor skillnad för patientens återhämtning.