📄 Fallbeskrivning: Kommunikation och samverkan i praktiken

Bakgrund: Julia och hennes utmaningar

Julia är 24 år och har levt med psykisk ohälsa sedan tonåren. Hon har diagnoserna bipolär sjukdom och autism, vilket gör att hon har svårt med sociala relationer, planering och att hantera förändringar.

Under flera år har Julia haft instabila boendesituationer och återkommande vårdkontakter inom psykiatrin. Hon har även svårigheter att sköta sin ekonomi och sin medicinering. För att få bättre stöd har hon fått en samordnad individuell plan (SIP) där flera aktörer samarbetar för att hjälpa henne till en mer stabil tillvaro.

Kommunikation med Julia – att skapa trygghet

Eftersom Julia har autism och bipolär sjukdom är det viktigt att personalen använder tydlig, lugn och förutsägbar kommunikation.

✔ Strukturerad information – Julia får en skriftlig plan med tider och vad som förväntas av henne.
✔ Låg-affektivt bemötande – Personalen pratar lugnt och använder tydligt kroppsspråk.
✔ Visualisering – Hon får ett veckoschema med bilder för att enklare planera sina dagar.

Exempel:
Julia blir stressad av plötsliga förändringar. När hennes undersköterska, Emma, får veta att Julia ska byta boendestödjare, förbereder hon Julia genom att berätta det i god tid och planera in ett introduktionsmöte.

Samarbete med anhöriga – att inkludera familjen

Julias mamma har länge varit den som hanterat hennes ekonomi och vårdkontakter. Samtidigt har relationen varit ansträngd, eftersom Julia vill vara självständig. För att skapa balans hålls ett familjemöte där undersköterskan och kuratorn är med.

✔ Mamman får information om gränsen mellan stöd och självständighet.
✔ Julia får möjlighet att uttrycka sina behov och önskemål.
✔ Personalen hjälper till att hitta lösningar där Julia får mer eget ansvar utan att mamman känner sig övergiven.

Exempel:
Efter samtalet kommer de överens om att Julia får hjälp av sin gode man med ekonomin istället för sin mamma. Mamman får fortsatt vara ett stöd men utan att ansvara för praktiska beslut.

Samverkan med psykiatrin och socialtjänsten

Julia har regelbunden kontakt med både psykiatrin och socialtjänsten. För att säkerställa att insatserna samverkar hålls ett samordningsmöte där följande yrkesgrupper deltar:

✔ Undersköterska från stödboendet – Ger en bild av hur Julia klarar sin vardag.
✔ Psykiatrisk sjuksköterska – Följer upp hennes medicinering och mående.
✔ Biståndshandläggare – Ansvarar för att bevilja insatser enligt SoL och LSS.
✔ God man – Sköter ekonomin och bevakar hennes rättigheter.
✔ Arbetsförmedlingen – Planerar en anpassad arbetsträning för Julia.

Exempel:
Under mötet föreslår undersköterskan att Julia skulle må bra av en mer strukturerad dag. Psykiatrin föreslår att hon deltar i en daglig verksamhet, och socialtjänsten godkänner insatsen.

Undersköterskans roll i samverkan

Under hela processen har undersköterskan varit en viktig del av teamet. Genom att:

✔ Observera Julias behov i vardagen och rapportera till teamet.
✔ Kommunicera med Julia på ett sätt som minskar stress och oro.
✔ Stödja henne i att förstå sin vård och de insatser hon får.
✔ Samverka med anhöriga och externa aktörer för att säkerställa att hjälpen fungerar i praktiken.

Julia idag – resultatet av god kommunikation och samverkan

Efter flera månader med stöd och samverkan har Julias situation förbättrats.

✔ Hon bor i en träningslägenhet och får regelbundet boendestöd.
✔ Hon har börjat i en daglig verksamhet där hon skapar rutiner och socialt umgänge.
✔ Hon har bättre relation med sin mamma eftersom rollerna är tydligare.
✔ Hon tar sin medicin regelbundet och mår stabilare.

Julia har fortfarande utmaningar, men hon har fått rätt stöd från rätt aktörer och känner sig tryggare i sin vardag.