📄 Kommunikation med patienter och brukare

Kommunikation handlar inte bara om ord – det handlar om att lyssna, förstå och anpassa sig till individens behov. En god kommunikation är avgörande för att skapa trygghet, förtroende och en fungerande vårdrelation. Inom personcentrerad vård är patientens delaktighet central, och kommunikationen ska utgå från individens behov, önskemål och förutsättningar.

Undersköterskan har en nyckelroll i kommunikationen med patienter och brukare. Genom att vara lyhörd och använda rätt kommunikationssätt kan man bidra till att patienten känner sig sedd, förstådd och respekterad.

Grundprinciper för god kommunikation i vården

En vårdrelation bygger på förtroende. För att skapa en bra dialog med patienter och brukare är det viktigt att använda sig av kommunikativa strategier som främjar förståelse och delaktighet.

1. Aktivt lyssnande

• Visa att du lyssnar genom ögonkontakt, nickningar och bekräftande ord.
• Ställ öppna frågor för att få patienten att utveckla sina svar: "Kan du berätta mer om hur du känner dig?"
• Bekräfta det patienten säger genom att sammanfatta: "Om jag förstår dig rätt, så upplever du att medicinen gör dig trött?"

2. Kroppsspråk och röstläge

• Håll ett lugnt och öppet kroppsspråk – undvik korsade armar eller stressad hållning.
• Anpassa röstläget efter situationen – tala lugnt och tydligt, särskilt vid oro.
• Spegla patientens känslotillstånd för att visa förståelse, utan att överdriva.

3. Anpassning efter patientens behov

Varje individ är unik, och kommunikation måste anpassas utifrån patientens förutsättningar.

Exempel:

• En person med demens kan behöva korta, tydliga meningar och repetition av information.
• En person med autism kan behöva rak och konkret information utan för mycket kroppsspråk.
• En patient i psykos kan behöva ett låg-affektivt bemötande (se nedan).

Kommunikation vid psykisk ohälsa

Att kommunicera med personer som lider av psykisk ohälsa kan innebära särskilda utmaningar. Många upplever ångest, koncentrationssvårigheter eller vanföreställningar, vilket kan påverka hur de tar emot och bearbetar information.

1. Kommunikation vid ångest och depression

• Vid ångest: Var lugn, tydlig och ge patienten tid att svara. Undvik att pressa fram ett samtal.
• Vid depression: Personen kan ha svårt att engagera sig i samtal. Visa tålamod och var en närvarande lyssnare.

Exempel:
Sara, 28 år, har panikångest och får en ångestattack på avdelningen. Undersköterskan Per sätter sig lugnt bredvid henne, pratar långsamt och påminner henne om att andas djupt. Han ger henne tid att lugna sig innan han ställer frågor om hur hon mår.

2. Kommunikation vid psykotiska symtom

• Undvik att argumentera mot vanföreställningar – fokusera istället på att skapa trygghet.
• Tala tydligt och konkret. Komplicerade resonemang kan förstärka förvirring.
• Ge personen tid att bearbeta information och återkom om något är svårt att förstå.

Exempel:
Johan, 34 år, tror att han är förföljd av någon som vill honom illa. Undersköterskan Emma avfärdar inte hans oro, men säger: "Jag hör att du känner dig rädd. Jag finns här och du är trygg här."

Låg-affektivt bemötande

Låg-affektivt bemötande är en metod som används för att förebygga och hantera starka känslouttryck, aggression och oro hos patienter.

Principer för låg-affektivt bemötande:
✔ Håll en lugn ton och kroppshållning – undvik att spegla stress.
✔ Sänk tempot i samtalet och ge patienten tid att reagera.
✔ Undvik att ge konfrontativa svar – visa istället förståelse för känslorna.
✔ Använd trygga rutiner och tydliga strukturer.

Exempel:
Ahmed, 40 år, har schizofreni och blir plötsligt upprörd på avdelningen. Undersköterskan Malin höjer inte rösten, utan står lugnt kvar på behörigt avstånd och säger: "Jag ser att du är arg just nu. Jag finns här om du vill prata." Hon låter honom själv bestämma när han vill samtala vidare.

Undersköterskans roll i kommunikationen med patienter

Undersköterskan har en central roll i att skapa trygghet, kontinuitet och tillit i patientens vård. Genom att använda rätt kommunikationsstrategier kan man:

✔ Hjälpa patienten att förstå sin vård och behandling.
✔ Skapa en vårdmiljö där patienten känner sig trygg och respekterad.
✔ Förebygga missförstånd och konflikter genom tydlig och anpassad kommunikation.
✔ Stödja patientens självbestämmande genom att lyssna på hens önskemål och behov.

Exempel:
Lisa, undersköterska på en psykiatrisk avdelning, märker att en patient med depression undviker samtal om sin vårdplan. Hon ger patienten mer tid, lyssnar in hens oro och anpassar informationen så att den känns hanterbar.