📄 Låg-affektivt bemötande och konflikthantering

Inom psykiatrisk vård kan patienter ibland uppleva starka känslor av ångest, ilska eller frustration. Låg-affektivt bemötande är en metod som används för att minska stress och konflikter genom att personalen behåller lugnet, använder tydlig kommunikation och undviker att förstärka affektutbrott.

För undersköterskan handlar det om att förstå hur en situation kan eskalera och hur man genom sitt sätt att bemöta patienten kan förebygga och hantera konflikter.

Vad är låg-affektivt bemötande?

Låg-affektivt bemötande innebär att personalen inte speglar patientens upprörda känslor, utan istället bibehåller ett lugnt och stabilt förhållningssätt.

Principer för låg-affektivt bemötande:

✔ Håll en lugn och neutral ton.
✔ Ge patienten utrymme och undvik konfrontation.
✔ Använd få och enkla ord när du kommunicerar.
✔ Håll avstånd och respektera patientens behov av kontroll.

Exempel:
Johan, 30 år, blir högljudd och arg när han nekas permission. Han börjar gestikulera och höja rösten. Undersköterskan backar ett steg och säger lugnt:
"Jag ser att du är arg. Vi kan prata om det här när du känner dig redo."

Genom att undvika att spegla hans ilska minskar risken för att situationen eskalerar.

Hur kan personal förebygga konflikter?

Konflikter kan ofta undvikas om personalen arbetar proaktivt med struktur, tydlighet och förutsägbarhet.

• Ge patienten information i förväg om förändringar i rutiner.
• Var konsekvent i regler och förhållningssätt.
• Visa empati och förståelse för patientens känslor, även om du inte håller med.

Exempel:
Maria, 25 år, får panik när hon plötsligt får veta att hennes läkarsamtal är inställt. Undersköterskan förklarar:
"Jag förstår att det känns jobbigt. Jag ska hjälpa dig att få en ny tid så snart som möjligt."

Istället för att bortförklara patientens känslor bekräftar undersköterskan dem och ger en lösning.

Bemötande vid utåtagerande beteende

I vissa situationer kan en patient bli aggressiv eller hotfull. Då är det viktigt att personalen inte agerar impulsivt, utan följer en strukturerad strategi för att avleda och hantera situationen.

Hur kan personalen bemöta en patient som är arg eller aggressiv?

• Behåll lugnet och svara med låg röst.
• Ge patienten utrymme och tvinga inte fram ett samtal.
• Försök avleda genom att erbjuda en annan aktivitet eller byta ämne.
• Om situationen blir farlig, dra dig undan och larma ansvarig personal.

Exempel:
Erik, 42 år, blir plötsligt aggressiv och slår på väggen. Undersköterskan höjer inte rösten utan säger lugnt:
"Jag ser att du är upprörd just nu. Vi kan prata om det här när du känner dig redo. Jag går ut en stund och kommer tillbaka sen."

Genom att lämna situationen undviker undersköterskan att konflikten eskalerar.

När en patient inte vill samarbeta

Ibland kan patienter vägra att delta i vården, exempelvis genom att inte ta sin medicin, inte vilja duscha eller vägra att prata med personalen. Då är det viktigt att använda motiverande samtal och respektera patientens självbestämmande.

✔ Ge patienten valmöjligheter istället för att ställa krav.
✔ Förklara varför en insats är viktig, men utan att tvinga.
✔ Var tålmodig – ibland behöver patienten tid att fatta ett beslut.

Exempel:
Lena, 55 år, vägrar att ta sin medicin. Istället för att säga ”Du måste ta den”, säger undersköterskan:
"Jag vet att du inte vill ta medicinen just nu, men den hjälper dig att må bättre. Vill du ta den nu eller vill du vänta en stund?"

Genom att ge ett val känner patienten mer kontroll över situationen.

Undersköterskans roll i konflikthantering

Undersköterskan kan göra stor skillnad i att förebygga, avleda och hantera konflikter genom sitt bemötande.

• Var uppmärksam på tidiga tecken på frustration eller oro.
• Använd lugna och tydliga budskap i kommunikationen.
• Håll en professionell och trygg hållning – undvik att bli känslomässigt påverkad av situationen.
• Dokumentera och rapportera konflikter för att förbättra arbetssätt och vårdmiljö.

Exempel:
Jonas, 36 år, har återkommande konflikter med personalen. Undersköterskan skriver en kort rapport efter varje incident för att hjälpa teamet att förstå hans triggers och hur situationerna bäst kan hanteras framöver.