đ 1900-talet â FrĂ„n tvĂ„ngsvĂ„rd till medicinsk behandling
1900-talet blev en omvÀlvande period för psykiatrin i Sverige och vÀrlden. Det var under detta sekel som psykiatrisk vÄrd gick frÄn tvÄng och institutionalisering till modern medicinsk behandling. Samtidigt prÀglades Ärhundradet av bÄde framsteg och etiska övertramp, dÀr nya behandlingsmetoder ibland innebar allvarliga risker för patienterna.
I Sverige skedde stora förÀndringar inom psykiatrin under denna period. Mentalsjukhusen vÀxte i storlek, nya behandlingsmetoder introducerades och patienternas rÀttigheter började diskuteras mer öppet. Den största förÀndringen kom dock i slutet av 1900-talet, nÀr psykiatrireformen genomfördes och institutionsvÄrden avvecklades till förmÄn för öppenvÄrd.
Tidigt 1900-tal â Stora mentalsjukhus och disciplinering av patienter
Vid seklets början dominerade fortfarande de stora mentalsjukhusen, dÀr patienter kunde bo hela sina liv. Psykiatrin var hierarkiskt organiserad och prÀglad av en auktoritÀr mÀnniskosyn dÀr lÀkaren hade total makt över patientens vÄrd.
I Sverige fanns flera stora sjukhus som tog emot psykiskt sjuka, sÄsom:
â UllerĂ„kers sjukhus i Uppsala
â Sankt Sigfrids sjukhus i VĂ€xjö
â Lillhagens sjukhus i Göteborg
â SĂ€ters sjukhus i Dalarna
Dessa sjukhus fungerade som egna samhĂ€llen, dĂ€r patienterna bodde, arbetade och levde. För mĂ„nga fanns det ingen vĂ€g ut â nĂ€r man en gĂ„ng blev inlagd var det svĂ„rt att bli utskriven.
Hur sÄg vÄrden ut?
Behandlingen var ofta inriktad pÄ disciplinering och anpassning till samhÀllets normer. Patienterna hade begrÀnsad frihet och kunde utsÀttas för tvÄngsÄtgÀrder.
Vanliga inslag i vÄrden:
â Strikta regler för hur patienter fick bete sig.
â Arbete pĂ„ sjukhusets jordbruk eller tvĂ€tteri som en del av behandlingen.
â Isolering för patienter som var oroliga eller aggressiva.
1930â1950-talet â Experimentella behandlingar och psykofarmakans genombrott
PÄ 1930- och 1940-talet kom en rad nya och kontroversiella behandlingsmetoder inom psykiatrin. Vissa av dessa var vÀlmenande försök att hjÀlpa patienter, men mÄnga av dem hade allvarliga biverkningar och anvÀndes utan patienternas samtycke.
Kontroversiella behandlingar under 1930â1950-talet:
- Insulinkoma-terapi â Patienter försattes i koma genom stora doser insulin för att "Ă„terstĂ€lla hjĂ€rnan".
- Elektrokonvulsiv behandling (ECT) â Elchocker anvĂ€ndes för att behandla depression och schizofreni.
- Lobotomi â En kirurgisk metod dĂ€r delar av hjĂ€rnan skars bort, vilket ofta ledde till personlighetsförĂ€ndringar.
Lobotomi i Sverige
I Sverige utfördes över 4 500 lobotomier frÄn 1940-talet fram till 1958. MÄnga patienter blev gravt handikappade av ingreppet, och metoden förbjöds till slut. Idag anses lobotomi vara en av psykiatrins största skandaler.
Men samtidigt som dessa metoder anvÀndes, skedde ett stort genombrott i psykiatrins historia: Psykofarmakan gjorde sitt intÄg.
1950-talet â Psykofarmaka förĂ€ndrar psykiatrin
1950-talet innebar en revolution inom psykiatrisk vÄrd nÀr de första effektiva psykofarmaka introducerades. Plötsligt kunde patienter som tidigare varit inlagda i Äratal börja leva mer sjÀlvstÀndiga liv.
Viktiga medicinska genombrott:
â 1952 â Det första antipsykotiska lĂ€kemedlet klorpromazin börjar anvĂ€ndas, vilket ger en dramatisk förbĂ€ttring för schizofrenipatienter.
â 1957 â De första antidepressiva lĂ€kemedlen introduceras.
â 1960-talet â Lugnande medel som bensodiazepiner blir vanliga inom psykiatrin.
Den stora effekten av psykofarmaka var att behovet av institutionsvÄrd började minska. MÄnga patienter kunde nu bo hemma och fÄ behandling i öppenvÄrd istÀllet för att vara inlÄsta pÄ sjukhus.
1970â1990-talet â VĂ€gen mot psykiatrireformen
Under 1970- och 1980-talen började allt fler ifrÄgasÀtta de stora mentalsjukhusen. Kritiken handlade om brist pÄ patientrÀttigheter, omÀnskliga förhÄllanden och att mÄnga patienter isolerades frÄn samhÀllet.
Samtidigt började man satsa pÄ öppenvÄrd, dÀr patienter kunde fÄ stöd i hemmet istÀllet för att vara inlagda pÄ livstid.
Viktiga förÀndringar:
â Frivillighet blev en viktig princip i psykiatrisk vĂ„rd.
â ĂppenvĂ„rdspsykiatri vĂ€xte fram.
â SocialtjĂ€nsten fick ett större ansvar för psykiskt sjuka.
Den stora förĂ€ndringen kom dock pĂ„ 1990-talet â psykiatrireformen.
Psykiatrireformen 1995 â Slutet pĂ„ mentalsjukhusen
Psykiatrireformen 1995 var en av de största förÀndringarna i svensk psykiatrisk vÄrd. Den innebar att de stora mentalsjukhusen stÀngdes, och att ansvaret för psykiatrisk vÄrd flyttades frÄn staten till kommuner och regioner.
Syftet var att:
â Ge patienter möjlighet att leva mer sjĂ€lvstĂ€ndigt.
â Satsa pĂ„ öppenvĂ„rd och stöd i hemmet istĂ€llet för institutionsvĂ„rd.
â Integrera psykiskt sjuka i samhĂ€llet istĂ€llet för att isolera dem.
Konsekvenser av reformen:
- MÄnga mentalsjukhus lades ner.
- Psykiatrisk vÄrd blev en del av den vanliga sjukvÄrden.
- BostÀder och sysselsÀttning för psykiskt sjuka blev kommunens ansvar.
Reformen innebar frihet och sjÀlvstÀndighet för mÄnga patienter, men ocksÄ problem. MÄnga patienter fick inte det stöd de behövde och hamnade istÀllet i hemlöshet eller kriminalitet.
Eftertanke
Under 1900-talet gick psykiatrin frĂ„n förvaring till behandling, frĂ„n tvĂ„ng till frivillighet och frĂ„n institutioner till öppenvĂ„rd. Psykofarmaka, patientrĂ€ttigheter och psykiatrireformen förĂ€ndrade psykiatrin i grunden â men samtidigt kvarstĂ„r mĂ„nga utmaningar Ă€n idag.
Recommended Comments
There are no comments to display.
Join the conversation
You are posting as a guest. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.