📄 Tystnadsplikt och sekretess inom psykiatrin

En av de viktigaste principerna inom vården är att patienter ska kunna känna sig trygga i att den information de delar med vårdpersonalen inte sprids vidare. Tystnadsplikt och sekretess är avgörande för att bygga förtroende mellan patienter och vårdpersonal, särskilt inom psykiatrin där många patienter redan kan känna sig utsatta och misstänksamma.

Men sekretessregler är inte alltid enkla. När är det okej att bryta tystnadsplikten? Får vårdpersonal prata om patienter med varandra? Vad gäller om en patient är farlig för sig själv eller andra?

Den rättsliga grunden för tystnadsplikt och sekretess finns framför allt i:
✔ Offentlighets- och sekretesslagen (OSL, 2009:400) – Regler för offentlig vård.
✔ Patientsäkerhetslagen (2010:659) – Regler för hälso- och sjukvårdspersonal.
✔ Patientdatalagen (2008:355) – Skyddar patientens integritet i journalsystem.

Tystnadsplikten gäller all personal inom psykiatrin, oavsett om de arbetar på sjukhus, vårdcentral, inom boendestöd eller som undersköterskor på en psykiatrisk avdelning.

Vad innebär tystnadsplikt?

Tystnadsplikten innebär att vårdpersonal inte får lämna ut information om en patient till obehöriga. Det gäller både medicinsk information, såsom diagnoser och behandling, och personlig information om patientens livssituation.

✔ Tystnadsplikten gäller både under och efter anställningen – även när personalen slutat på sin arbetsplats.
✔ Den gäller oavsett om patienten är känd eller okänd – även information om kända personer måste skyddas.
✔ Det spelar ingen roll hur informationen delas – det kan vara muntligt, skriftligt eller elektroniskt.

Exempel:
Karin, undersköterska på en psykiatrisk avdelning, får en fråga från en vän om en patient som nyligen lagts in. Hon får inte ens bekräfta att patienten finns på avdelningen.

Undantag från tystnadsplikten – när får information lämnas ut?

Tystnadsplikten är stark, men det finns vissa situationer där vårdpersonal får eller måste bryta den:

✔ Med patientens samtycke – Om patienten själv ger tillåtelse att dela information, exempelvis med anhöriga.
✔ Vid misstanke om barn som far illa – Vårdpersonal har anmälningsplikt till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa enligt Socialtjänstlagen.
✔ Vid fara för liv eller hälsa – Om en patient utgör en allvarlig fara för sig själv eller andra kan vården bryta sekretessen.
✔ Vid rättspsykiatrisk vård – Information kan delas med polis och åklagare vid vissa brottsutredningar.
✔ Vid vissa smittsamma sjukdomar – Enligt Smittskyddslagen måste vissa sjukdomar rapporteras till smittskyddsläkare.

Exempel:
Ali, 35 år, har schizofreni och säger till personalen att han tänker skada sin granne. Eftersom det finns en konkret hotbild får vårdpersonalen bryta sekretessen och kontakta polisen.

Sekretess mellan vårdpersonal – får vi prata med varandra?

Ibland tror personal att de kan prata fritt om patienter inom vården, men även här gäller sekretessregler. Man får bara dela information med kollegor som direkt deltar i patientens vård.

✔ Läkare, sjuksköterskor och undersköterskor inom samma vårdteam får dela information om patienten.
✔ Personal på andra avdelningar får inte ta del av patientens information om de inte är involverade i vården.
✔ Samtal om patienter i personalrum, korridorer eller på sociala medier är absolut förbjudet.

Exempel:
På en psykiatrisk avdelning frågar en undersköterska som inte arbetar med en viss patient sin kollega:
"Hur mår den där patienten som blev inlagd igår?"
Kollegan svarar: "Jag kan inte prata om det, eftersom jag bara får diskutera patienten med de som är involverade i vården."

Vad händer om tystnadsplikten bryts?

Att bryta tystnadsplikten är allvarligt och kan få juridiska och yrkesmässiga konsekvenser.

✔ Personal kan få en erinran eller varning från arbetsgivaren.
✔ Vid grova överträdelser kan det leda till förlorad legitimation (för sjuksköterskor och läkare).
✔ I vissa fall kan brott mot sekretessen leda till straff enligt Brottsbalken, exempelvis böter eller fängelse.

Exempel:
En vårdare på ett LSS-boende berättar för en vän om en patient som bor där. När detta upptäcks anmäls vårdaren till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och får en varning av arbetsgivaren.

Eftertanke

Sekretess och tystnadsplikt är grunden för förtroendet mellan patienter och vårdpersonal. Om patienter inte kan lita på att deras information skyddas, kan det bli svårt att få dem att söka vård eller vara öppna om sina problem.

Men sekretess är inte alltid svart eller vitt. I vissa fall kan det vara nödvändigt att bryta den för att skydda liv och hälsa. Var går gränsen mellan patientens integritet och samhällets ansvar att ingripa?

Det är en fråga som vårdpersonal ständigt måste förhålla sig till.