📄 Missbruk och beroende

Vad får en person att fastna i ett missbruk? När övergår ett riskbruk till beroende? Vilka faktorer påverkar möjligheten till återhämtning?

Missbruk och beroende är komplexa tillstånd som påverkar både individen och samhället. De kan leda till allvarliga medicinska, psykosociala och juridiska konsekvenser. Missbruk handlar om ett skadligt bruk av substanser, medan beroende innebär en fysisk och psykisk oförmåga att kontrollera intaget. Vanliga substanser vid missbruk inkluderar alkohol, narkotika och läkemedel, men även spel och andra beteenden kan bli beroendeframkallande.

Samsjuklighet mellan missbruk och psykisk ohälsa är vanligt, vilket gör att vård och behandling måste anpassas för att möta båda behoven. I detta kapitel går vi igenom orsaker, symtom, diagnostiska verktyg, behandling samt hur vård och omvårdnad kan stödja individens återhämtning.

Orsaker till missbruk och beroende

Missbruk och beroende uppstår genom en kombination av biologiska, psykologiska och sociala faktorer:

• Genetisk sårbarhet – Ärftlighet spelar en stor roll i risken att utveckla beroende.
• Neurobiologi – Alkohol och droger påverkar hjärnans belöningssystem, vilket skapar ett sug efter substansen.
• Psykisk ohälsa – Ångest, depression och PTSD kan öka risken för självmedicinering.
• Sociala faktorer – Tillgång till droger, familjemiljö och vänskapsrelationer påverkar risken för missbruk.
• Tidiga trauman – Barndomsövergrepp, försummelse och instabila uppväxtförhållanden ökar risken för beroendeproblematik.

Symtom och diagnostik

Missbruk och beroende kan identifieras genom olika symtom och beteendemönster:

• Toleransutveckling – Behovet av större mängder för att uppnå samma effekt.
• Abstinens – Kroppsliga och psykiska symtom vid avhållsamhet.
• Kontrollförlust – Svårighet att minska eller sluta använda substansen trots negativa konsekvenser.
• Sociala problem – Konflikter i relationer, svårigheter i arbetslivet och ekonomiska problem.
• Riskbruk – Substansanvändning som ökar risken för skador, även om beroende ännu inte har utvecklats.

Diagnosen ställs med hjälp av kriterier från DSM-5 och ICD-10, samt skattningsinstrument såsom:

• AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test) – Screening för alkoholberoende.
• DUDIT (Drug Use Disorders Identification Test) – Screening för narkotikamissbruk.
• ASRS (Addiction Severity Index) – Bedömning av missbrukets svårighetsgrad.

Behandling av missbruk och beroende

Farmakologisk behandling

• Antabus – Används vid alkoholberoende för att skapa en negativ reaktion vid alkoholkonsumtion.
• Naltrexon – Minskar alkoholsug och belöningseffekten vid alkohol- och opioidberoende.
• Buprenorfin/Suboxone – Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende.
• SSRI-antidepressiva – Kan användas vid samtidig depression eller ångestproblematik.

Psykologisk behandling

• Motiverande samtal (MI) – Hjälper patienten att hitta motivation till förändring.
• Kognitiv beteendeterapi (KBT) – Fokus på att identifiera och förändra destruktiva mönster.
• Tolvstegsprogrammet (AA/NA) – Stödgrupper för personer med beroendeproblematik.
• Återfallsprevention – Strategier för att hantera sug och risksituationer.

Vård, omsorg och omvårdnad

Missbruk och beroende kräver en helhetsinriktad vårdinsats där medicinska, psykosociala och sociala faktorer beaktas:

• Långsiktig behandlingsplan – Kombination av medicinsk och psykosocial behandling ger bäst resultat.
• Strukturerad stödinsats – Kontaktpersoner, boendestöd och sysselsättning kan förbättra prognosen.
• Samsjuklighetshantering – Samarbete mellan psykiatri och beroendevård är avgörande.
• Bemötande och patientens delaktighet – Ett respektfullt, empatiskt och validerande förhållningssätt är viktigt för att motivera förändring.

Prevention och återhämtning

För att minska risken för missbruk och stödja återhämtning krävs:

• Tidiga insatser – Skolbaserade program och insatser för riskgrupper.
• Harm reduction-strategier – Exempelvis sprututbytesprogram och naloxonbehandling för opioidberoende.
• Långsiktigt stöd och uppföljning – Eftervård och återfallsprevention är avgörande.
• Social rehabilitering – Arbete, bostad och social gemenskap är viktiga delar av återhämtningen.