📄 Skattningsinstrument, symtom, behandling, prevention och återhämtning

📄 Skattningsinstrument och diagnostik

För att identifiera och diagnostisera psykiska sjukdomar används olika kliniska skattningsinstrument. Dessa hjälper vårdgivare att bedöma symtomens svårighetsgrad och fastställa rätt diagnos. Vanliga instrument inkluderar:

• SCID-5 (Structured Clinical Interview for DSM-5) – Ett omfattande diagnostiskt verktyg som används för att ställa psykiatriska diagnoser.
• MINI (Mini International Neuropsychiatric Interview) – En kortare strukturerad intervju för att bedöma vanliga psykiska sjukdomar.
• PANSS (Positive and Negative Syndrome Scale) – Används vid schizofreni för att mäta både positiva och negativa symtom.
• HCL-32 (Hypomania Checklist) – Hjälper till att identifiera hypomana episoder vid bipolärt syndrom.
• DUDIT (Drug Use Disorders Identification Test) – Screeningverktyg för att bedöma problematiskt drogbruk.
• C-SSRS (Columbia-Suicide Severity Rating Scale) – Ett verktyg för att bedöma suicidrisk.

Skattningsinstrument är en viktig del av diagnostiken men används alltid i kombination med klinisk bedömning, anamnes och patientens egen berättelse.

Behandling av psykiska sjukdomar

Behandling av psykiska sjukdomar är ofta mångfacetterad och kräver en kombination av medicinska, psykologiska och sociala insatser.

Farmakologisk behandling

• Antipsykotika – Används vid psykoser och schizofreni (exempel: Olanzapin, Risperidon).
• Stämningsstabiliserare – För bipolärt syndrom (exempel: Litium, Valproat).
• Antidepressiva – SSRI och SNRI används vid depression och ångestsjukdomar.
• Läkemedel vid missbruk – Naltrexon och Buprenorfin/Suboxone används vid beroendeproblematik.

Psykologisk behandling

• Kognitiv beteendeterapi (KBT) – Effektiv vid depression, ångest och missbruk.
• Dialektisk beteendeterapi (DBT) – Rekommenderas vid emotionell instabil personlighetsstörning och självskadebeteende.
• Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) – Hjälper patienter att förstå sina egna och andras känslor, ofta vid EIPS.
• Motiverande samtal (MI) – Används inom missbruksvård för att öka patientens motivation till förändring.

Sociala och rehabiliterande insatser

• Boendestöd – Hjälper patienter med psykiska funktionsnedsättningar att klara av vardagen.
• Sysselsättning och arbetsrehabilitering – Viktigt för återhämtning och socialt sammanhang.
• Samordnad individuell plan (SIP) – En plan där olika vårdinstanser samarbetar för att ge patienten rätt stöd.

Prevention av psykisk ohälsa

Att förebygga psykiska sjukdomar är en viktig del av samhällets folkhälsoarbete. Förebyggande insatser kan minska risken för allvarliga sjukdomsförlopp och förbättra livskvaliteten.

• Psykoedukation – Kunskap om psykisk hälsa och sjukdom ökar individens förmåga att hantera symtom och söka hjälp i tid.
• Tidiga insatser – Snabb identifiering av psykiska problem i skola, primärvård och socialtjänst.
• Hälsofrämjande åtgärder – Regelbunden motion, balanserad kost och god sömnhygien har positiva effekter på psykisk hälsa.
• Sociala skyddsnät – Stödinsatser för personer i riskzon, exempelvis barn i utsatta miljöer och individer med trauma.

Vikten av återhämtning och stödinsatser

Psykiska sjukdomar behöver inte innebära livslång funktionsnedsättning. Med rätt stöd och behandling kan många leva stabila och meningsfulla liv. Återhämtning innebär inte alltid att bli helt symtomfri, utan handlar om att kunna hantera sin sjukdom och leva utifrån sina förutsättningar.

Faktorer som främjar återhämtning:

✔ Individens egen delaktighet – Patienten ska vara aktiv i sin behandling och ha inflytande över beslut.
✔ Långsiktig vård och uppföljning – Regelbunden kontakt med vården minskar risken för återfall.
✔ Socialt stöd och gemenskap – Relationer till familj, vänner och stödgrupper kan vara avgörande.
✔ Meningsfull sysselsättning – Arbete, studier eller fritidsaktiviteter bidrar till livskvalitet.
✔ Trygga boendeformer – En stabil boendemiljö ger trygghet och struktur i vardagen.

Återhämtning handlar om att hitta strategier för att hantera symtom, utveckla fungerande relationer och känna att livet har en mening.