📄 Biologiska faktorer

Hur påverkar hjärnans kemi vårt mående? Kan psykiska sjukdomar ärvas? Vilken roll spelar hormoner och signalsubstanser i psykisk hälsa och ohälsa?

Psykisk hälsa har en stark biologisk grund. Genetiska faktorer, hjärnans struktur och funktion, hormoner och signalsubstanser påverkar hur vi mår och hur sårbara vi är för psykiska sjukdomar. Även skador på hjärnan, infektioner och näringsbrist kan ha en betydande inverkan på psykisk ohälsa.

I detta avsnitt undersöker vi hur biologiska faktorer påverkar utvecklingen av psykiska sjukdomar och hur dessa faktorer kan påverka behandlingsutfallet.

Genetik och ärftlighet

Många psykiska sjukdomar har en stark genetisk komponent. Studier av tvillingar och familjer har visat att ärftlighet spelar en stor roll i utvecklingen av bland annat:

Schizofreni – Uppskattningsvis 70–80 % av risken för schizofreni kan förklaras genetiskt.
Bipolärt syndrom – Ärftligheten är hög, och barn till föräldrar med bipolärt syndrom löper ökad risk att själva utveckla sjukdomen.
Depression och ångestsjukdomar – Gener kan påverka hjärnans känslighet för stress och signalsubstanser.
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) – ADHD och autism har starka genetiska kopplingar.

Dock spelar miljön också en viktig roll. Genetisk sårbarhet innebär inte att en sjukdom är oundviklig, utan att risken ökar i samspel med andra faktorer, såsom stress och trauman.

Hjärnans struktur och funktion

Olika områden i hjärnan är involverade i regleringen av känslor, beteenden och tankemönster:

Prefrontala cortex – Ansvarar för planering, impulskontroll och beslutsfattande. Dysfunktion här kan bidra till ADHD och impulsiva beteenden.
Amygdala – En del av hjärnan som hanterar rädsla och känslor. Överaktivitet i amygdala är kopplat till ångestsjukdomar och PTSD.
Hippocampus – Viktig för minne och inlärning. Forskning visar att personer med depression ofta har en mindre hippocampus.
Basala ganglierna – Påverkar motorik och belöningssystemet. Påverkas vid schizofreni och tvångssyndrom (OCD).

Strukturella förändringar i hjärnan kan både vara medfödda och uppstå som en följd av trauma, stress eller missbruk.

Signalsubstanser och psykisk hälsa

Signalsubstanser är kemikalier som möjliggör kommunikation mellan nervceller. Obalans i dessa kan kopplas till olika psykiska sjukdomar:

Serotonin – Reglerar stämningsläge och ångest. Låga nivåer är kopplade till depression och tvångssyndrom.
Dopamin – Påverkar motivation, belöningssystem och motorik. Överaktivitet i dopaminbanorna kan bidra till schizofreni, medan låga nivåer är kopplade till Parkinsons sjukdom och ADHD.
Noradrenalin – Viktig för vakenhet och stresshantering. Obalans kan leda till ångest och depression.
GABA (gamma-aminosmörsyra) – Har en lugnande effekt på nervsystemet. Brist kan vara kopplat till ångestsjukdomar.
Glutamat – Spelar en roll i inlärning och minne. Förhöjda nivåer har kopplats till bipolär sjukdom och schizofreni.

Många psykofarmaka verkar genom att påverka dessa signalsubstanser, till exempel SSRI-läkemedel vid depression och antipsykotiska läkemedel vid schizofreni.

Hormoner och psykisk hälsa

Hormoner är kemiska budbärare som påverkar hjärnans funktion och därmed psykisk hälsa. Några av de viktigaste hormonerna kopplade till psykisk ohälsa är:

Kortisol – Kroppens stresshormon. Förhöjda nivåer av kortisol över lång tid kan bidra till ångest och depression.
Oxytocin – Påverkar sociala relationer och känslomässig anknytning. Låga nivåer kan vara kopplade till sociala svårigheter vid autism och schizofreni.
Sköldkörtelhormoner – Påverkar metabolism och energi. Obalanser kan ge symtom som liknar depression eller ångest.
Östrogen och testosteron – Påverkar humör och emotionell reglering. Hormonella förändringar kan leda till humörsvängningar och ökad sårbarhet för depression.

Hormonella förändringar under pubertet, graviditet och menopaus kan också påverka den psykiska hälsan.

Skador och sjukdomar som påverkar psykisk hälsa

Utöver genetiska och neurokemiska faktorer kan även fysiska skador och sjukdomar påverka psykisk hälsa:

Hjärnskador – Trauma mot hjärnan kan leda till förändringar i beteende, impulskontroll och emotionell reglering.
Infektioner och inflammation – Vissa virus och bakterier har kopplats till ökad risk för psykiatriska tillstånd, exempelvis streptokockinfektioner vid PANDAS (en autoimmun sjukdom kopplad till OCD).
Bristtillstånd – Näringsbrist, exempelvis D-vitamin- eller järnbrist, kan påverka kognitiv funktion och humör.