📄 Kön och psykisk hälsa

Varför skiljer sig psykisk ohälsa mellan kvinnor och män? Hur påverkar biologiska, sociala och kulturella faktorer psykisk hälsa ur ett genusperspektiv? Finns det skillnader i hur vården bemöter män och kvinnor med psykisk ohälsa?

Kön är en viktig faktor i förståelsen av psykisk hälsa och ohälsa. Forskning visar att kvinnor löper högre risk att drabbas av depression och ångestsyndrom, medan män oftare diagnostiseras med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och har en högre risk för suicid. Biologiska skillnader, såsom hormoner och hjärnans funktion, spelar en roll, men även psykosociala faktorer och samhälleliga normer har stor betydelse.

I detta avsnitt utforskar vi hur kön påverkar psykisk hälsa, varför vissa diagnoser är vanligare hos män respektive kvinnor och hur vårdens bemötande kan skilja sig åt beroende på kön.

Biologiska faktorer och könsskillnader i psykisk hälsa

Kvinnor och män har vissa biologiska skillnader som påverkar deras psykiska hälsa:

🔹 Hormoner och humörpåverkan

• Östrogen och progesteron påverkar hjärnans signalsubstanser och kan bidra till att kvinnor är mer sårbara för humörsvängningar, särskilt under pubertet, graviditet, postpartum och klimakteriet.
• Testosteron har en skyddande effekt mot depression och ångest, men låga nivåer kan bidra till irritabilitet och aggressivitet.

🔹 Hjärnans struktur och funktion

• Studier visar att kvinnor generellt har en större aktivitet i amygdala, som hanterar känslor, vilket kan bidra till högre känslighet för ångest och depression.
• Mäns hjärnor har ofta starkare kopplingar mellan de områden som styr motorik och spatialt tänkande, vilket kan påverka deras förmåga att uttrycka känslor verbalt.

🔹 Genetik och ärftlighet

• Psykiska sjukdomar har en genetisk komponent, men hur de uttrycks kan variera beroende på kön. Till exempel har schizofreni en liknande ärftlighet hos båda könen, men män drabbas ofta tidigare och får svårare symtom.

Könsskillnader i psykiska diagnoser

Vissa psykiska sjukdomar är vanligare hos kvinnor, medan andra dominerar hos män:

Vanligare hos kvinnor:

✔ Depression – Kvinnor har dubbelt så hög risk som män att drabbas av depression.
✔ Ångestsyndrom – Generaliserat ångestsyndrom (GAD) och paniksyndrom är vanligare hos kvinnor.
✔ Ätstörningar – Anorexi och bulimi drabbar främst kvinnor, även om fallen av ortorexi och hetsätning hos män ökar.
✔ Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) – Vanligare hos kvinnor, ofta till följd av sexuella övergrepp och relationstrauman.

Vanligare hos män:

✔ Neuropsykiatriska diagnoser (NPF) – ADHD och autism diagnostiseras oftare hos pojkar, även om mörkertalet bland flickor tros vara stort.
✔ Missbruk och beroende – Alkohol- och drogmissbruk är vanligare hos män.
✔ Schizofreni och psykotiska sjukdomar – Debuterar ofta tidigare och med allvarligare symtom hos män.
✔ Suicid – Män har högre suicidtal, även om kvinnor gör fler suicidförsök.

Sociala och kulturella faktorer som påverkar psykisk hälsa

Samhällets normer och könsroller påverkar hur psykisk ohälsa uttrycks och bemöts:

✔ Traditionella könsroller → Kvinnor uppmuntras att uttrycka känslor, medan män förväntas vara starka och självständiga, vilket kan leda till att män undviker att söka hjälp.
✔ Stigma kring manlig psykisk ohälsa → Män tenderar att söka vård i lägre utsträckning, vilket kan förvärra deras psykiska tillstånd.
✔ Belastning på kvinnor → Kvinnor har ofta ett större ansvar för hem och familj, vilket kan öka risken för stressrelaterade sjukdomar.
✔ Våldsutsatthet → Kvinnor utsätts i högre grad för sexuellt våld, medan män oftare drabbas av fysiskt våld, vilket påverkar den psykiska hälsan på olika sätt.

Vårdens bemötande och könsskillnader

Forskning visar att det finns skillnader i hur män och kvinnor bemöts inom vården:

🔹 Underdiagnostisering av ADHD och autism hos flickor – Flickor med ADHD har ofta mindre utåtagerande symtom och får därför diagnos senare eller inte alls.
🔹 Övermedicinering av kvinnor med ångest och depression – Kvinnor får oftare psykofarmaka, medan män i högre grad erbjuds psykologisk behandling.
🔹 Mäns psykiska ohälsa missas oftare – Män söker vård mer sällan och får ofta hjälp först när problemen blivit mycket allvarliga.
🔹 Suicidprevention anpassas olika – Kvinnor får oftare förebyggande stöd vid suicidtankar, medan män ofta har svårare att fånga upp i tid.

För att skapa en mer jämställd vård behövs ökad kunskap om hur kön påverkar psykisk hälsa och ett mer individanpassat bemötande.

Förebyggande insatser och vägen framåt

För att minska könsrelaterade skillnader i psykisk hälsa och vård krävs:

✅ Ökad medvetenhet om könsspecifik psykisk hälsa – Forskning och vårdinsatser bör ta hänsyn till könsskillnader i symtom och uttryck.
✅ Bättre diagnostik och anpassade insatser – ADHD och autism hos flickor bör upptäckas tidigare, och suicidprevention måste riktas särskilt mot män.
✅ Minskad stigmatisering av psykisk ohälsa hos män – Fler män behöver uppmuntras att söka hjälp i tid.
✅ Jämställd vård och behandling – Behandling ska anpassas efter individens behov, inte efter könsstereotyper.
✅ Samverkan mellan psykiatri och sociala insatser – För att minska den psykiska ohälsan kopplad till könsroller och samhällsfaktorer behövs en bredare samhällsstrategi.

Genom att erkänna och arbeta med könsspecifika faktorer kan vi skapa en mer rättvis och effektiv vård som möter alla individers behov, oavsett kön.