📄 Olika typer av psykofarmaka

Hur fungerar läkemedel vid psykisk sjukdom? Vilka olika typer av psykofarmaka finns och hur påverkar de hjärnan? Hur väljs rätt medicin för en patient?

Psykofarmaka är läkemedel som används för att behandla psykiska sjukdomar genom att påverka hjärnans signalsubstanser. De delas in i flera huvudgrupper beroende på deras verkningsmekanismer och användningsområden. Läkemedlen kan lindra symtom, stabilisera humör och förbättra funktionsförmåga, men de har också biverkningar som måste beaktas vid val av behandling.

Att välja rätt psykofarmaka är en komplex process som kräver en individuell bedömning av patientens diagnos, symtom, tidigare behandlingsrespons och eventuella samsjukligheter. Läkaren måste också väga effekten mot risken för biverkningar och patientens följsamhet till behandlingen.

I detta avsnitt går vi igenom de vanligaste typerna av psykofarmaka, hur de verkar och vid vilka tillstånd de används.

1. Antidepressiva läkemedel

Antidepressiva används främst vid depression, men också vid ångestsyndrom, tvångssyndrom (OCD) och PTSD.

Vanliga typer av antidepressiva:

✔ SSRI (Selektiva serotoninåterupptagshämmare) – Förstahandsval vid depression och ångest. Exempel: Fluoxetin, Sertralin, Citalopram.
✔ SNRI (Serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare) – Används vid svår depression och generaliserat ångestsyndrom. Exempel: Venlafaxin, Duloxetin.
✔ TCA (Tricykliska antidepressiva) – Äldre preparat med fler biverkningar, men effektiva vid svår depression. Exempel: Amitriptylin, Klomipramin.
✔ MAO-hämmare (Monoaminoxidashämmare) – Används sällan på grund av starka interaktioner med mat och andra läkemedel. Exempel: Moklobemid.

Verkningsmekanism:
Antidepressiva påverkar nivåerna av serotonin och noradrenalin i hjärnan, vilket reglerar stämningsläge och ångest.

Biverkningar:

• SSRI/SNRI: Illamående, minskad sexuell lust, initial ångestökning.
• TCA: Sedering, viktuppgång, kardiovaskulära risker.

2. Antipsykotiska läkemedel

Antipsykotika används vid schizofreni, bipolär sjukdom och vid vissa fall av svår depression eller aggressivitet.

Vanliga typer av antipsykotika:

✔ Första generationens antipsykotika (FGA, typiska) – Äldre läkemedel med kraftiga motoriska biverkningar. Exempel: Haloperidol, Klorpromazin.
✔ Andra generationens antipsykotika (SGA, atypiska) – Förstahandsval vid schizofreni och bipolär sjukdom. Exempel: Olanzapin, Risperidon, Quetiapin, Aripiprazol.

Verkningsmekanism:
Antipsykotika blockerar dopaminreceptorer i hjärnan, vilket minskar hallucinationer, vanföreställningar och tankestörningar. Atypiska antipsykotika påverkar även serotonin, vilket kan förbättra kognition och emotionell reglering.

Biverkningar:

• FGA: Motoriska biverkningar (extrapyramidala symtom), stelhet, skakningar.
• SGA: Viktuppgång, diabetesrisk, trötthet.

3. Stämningsstabiliserande läkemedel

Används vid bipolär sjukdom och svåra humörsvängningar.

Vanliga typer:

✔ Litium – Förstahandsval vid bipolär sjukdom, minskar risken för maniska och depressiva episoder.
✔ Antiepileptika (Valproat, Lamotrigin, Karbamazepin) – Används som alternativ eller tillägg till litium vid bipolär sjukdom.

Verkningsmekanism:
Stämningsstabiliserare påverkar signalsubstanser och neuronaktivitet för att minska humörsvängningar.

Biverkningar:

• Litium: Törst, njurpåverkan, tremor (kräver regelbunden blodkontroll).
• Valproat: Viktuppgång, teratogenicitet (fosterskador vid graviditet).

4. Anxiolytika och sedativa

Används vid ångest och sömnproblem.

Vanliga typer:

✔ Bensodiazepiner (Diazepam, Alprazolam, Lorazepam) – Korttidsbehandling av akut ångest och sömnstörningar.
✔ Icke-bensodiazepiner (Zopiklon, Zolpidem) – Används främst vid sömnproblem.
✔ Buspiron – Ångestdämpande utan beroenderisk.

Verkningsmekanism:
Bensodiazepiner förstärker GABA, en hämmande signalsubstans, vilket ger en lugnande effekt.

Biverkningar:

• Beroendepotential, trötthet, försämrad kognitiv funktion.

5. Centralstimulerande läkemedel och NPF-medicinering

Används vid ADHD och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Vanliga typer:

✔ Metylfenidat (Concerta, Ritalin) – Förstahandsval vid ADHD.
✔ Amfetaminpreparat (Elvanse, Attentin) – Alternativ vid otillräcklig effekt av metylfenidat.
✔ Atomoxetin (Strattera) – Ej centralstimulerande, används vid ADHD.

Verkningsmekanism:
Ökar tillgången av dopamin och noradrenalin i hjärnan, vilket förbättrar uppmärksamhet och impulskontroll.

Biverkningar:

• Minskad aptit, sömnstörningar, ökad hjärtfrekvens.

Framtida utveckling och forskningsområden

Forskning på psykofarmaka fokuserar på att utveckla mer effektiva läkemedel med färre biverkningar. Framtida förbättringar inkluderar:

✅ Precisionsmedicin – Behandlingar anpassade efter genetisk profil för bättre effekt och färre biverkningar.
✅ Utveckling av nya antidepressiva – Exempelvis ketaminbaserade läkemedel för snabbare effekt vid svår depression.
✅ Bättre behandling vid schizofreni – Forskning om dopamin- och glutamatbaserade läkemedel för att förbättra symtomkontroll.
✅ Alternativa behandlingsformer – Studier om användning av psilocybin (hallucinogena substanser) vid depression och PTSD.

Genom att utveckla bättre läkemedel och individualisera behandlingen kan psykiatrin erbjuda effektivare och mer tolererbara behandlingar som ökar livskvaliteten för patienter med psykisk sjukdom.