Biverkningar och riskbedömning

Biverkningar och riskbedömning

Inledning

Äldre är särskilt känsliga för läkemedelsbiverkningar på grund av åldersrelaterade förändringar i kroppens metabolism och utsöndring av läkemedel. Uppskattningsvis upplever 30–50 % av äldre någon form av läkemedelsbiverkning, och en betydande andel av sjukhusinläggningar bland äldre är relaterade till läkemedelsorsakade problem (Socialstyrelsen, 2023).

Att identifiera, förebygga och hantera biverkningar är en viktig del av en säker läkemedelsanvändning inom äldreomsorgen. Ackumulering av läkemedel, där läkemedel lagras i kroppen över tid och kan ge fördröjda biverkningar, är en särskild risk för äldre patienter. Riskbedömning är därför avgörande för att minska skador och optimera läkemedelsbehandlingen.

Vanliga biverkningar hos äldre

Läkemedelsbiverkningar kan påverka flera organsystem och yttra sig på olika sätt:

• Centrala nervsystemet:

  • Trötthet, yrsel och förvirring (vanligt vid sömnmedel och smärtstillande).
  • Ökad fallrisk på grund av nedsatt balans och reaktionsförmåga.

• Mag- och tarmkanalen:

  • Illamående, diarré eller förstoppning (kan orsakas av antidepressiva, opioider och vissa antibiotika).
  • Blödningar vid långvarig användning av blodförtunnande läkemedel.

• Hjärt- och kärlsystemet:

  • Blodtrycksfall och yrsel vid snabbt uppresande (orsakas ofta av blodtrycksmediciner).
  • Förändrad hjärtrytm vid felaktig dosering av digitalispreparat.

• Metabola effekter:

  • Ökad risk för blodsockerfall (hypoglykemi) vid behandling med diabetesläkemedel.
  • Elektrolytrubbningar vid användning av vissa vätskedrivande läkemedel.

Förgiftningsgenomgång och risker vid läkemedelsackumulering

Vissa läkemedel kan ansamlas i kroppen om metabolismen eller utsöndringen är långsam, vilket ökar risken för läkemedelsförgiftning. Detta är särskilt vanligt vid nedsatt njur- och leverfunktion hos äldre. Förgiftningsgenomgångar görs för att identifiera läkemedel med hög risk för ackumulering och anpassa behandlingen därefter.

Exempel på läkemedel med hög risk för förgiftning vid ackumulering:

• Bensodiazepiner (sömnmedel/lugnande) – Kan orsaka dåsighet, förvirring och ökad fallrisk.
• Opioider (morfinpreparat) – Risk för andningsdepression och överdos vid långvarig användning.
• Diuretika (vätskedrivande läkemedel) – Kan leda till vätskebrist, elektrolytrubbningar och blodtrycksfall, särskilt vid hög dos eller nedsatt njurfunktion.

Regelbundna läkemedelsgenomgångar är viktiga för att minska risken för förgiftning och optimera behandlingen.

Riskbedömning vid läkemedelsmissbruk och beroende

Äldre kan vara i riskzonen för läkemedelsberoende, särskilt vid långtidsanvändning av vissa preparat.

Riskläkemedel inkluderar:

• Bensodiazepiner (t.ex. oxazepam, diazepam) – Hög risk för beroende och kognitiv påverkan.
• Opioider (t.ex. morfin, fentanylplåster) – Risk för toleransutveckling och beroende vid långvarigt bruk.
• Sömntabletter och lugnande medel – Kan orsaka minnesproblem och dagtrötthet.

Läkemedelsmissbruk hos äldre kan vara svårt att upptäcka eftersom symtomen ofta liknar demens eller allmän åldersförändring. Undersköterskan har en viktig roll i att observera tecken på läkemedelsberoende, såsom ökad trötthet, minnesproblem, ångest eller ovanliga läkemedelsförfrågningar.

Undersköterskans roll i att upptäcka och rapportera biverkningar

Undersköterskan har en central roll i att övervaka patientens reaktioner på läkemedel och rapportera eventuella biverkningar till sjuksköterska eller läkare.

• Observera förändringar i patientens tillstånd, såsom nytillkommen trötthet, yrsel eller beteendeförändringar.
• Rapportera misstänkta biverkningar enligt vårdplanen och dokumentera händelser.
• Vara uppmärksam på läkemedel som ökar fallrisken och rapportera om en patient blivit mer ostadig.
• Samarbeta med sjuksköterskor och läkare för att säkerställa att läkemedelsbehandlingen är anpassad till patientens aktuella behov.

En systematisk och uppmärksam vårdpersonal kan bidra till att minska läkemedelsrelaterade skador och förbättra livskvaliteten för äldre patienter.