Trycksårsriskbedömning

Trycksårsriskbedömning

Trycksår är en allvarlig komplikation som kan drabba personer med nedsatt rörlighet, särskilt äldre och personer inom slutenvård och särskilda boenden. Studier visar att 10–20 % av äldre inom vård och omsorg utvecklar trycksår, och risken ökar vid långvarigt sängläge eller nedsatt cirkulation (Socialstyrelsen, 2023).

Trycksårsriskbedömning är en systematisk metod för att identifiera patienter med ökad risk för trycksår och vidta förebyggande åtgärder i tid. Riskbedömningen hjälper vårdpersonalen att förstå vilka faktorer som påverkar hudens känslighet och vilka åtgärder som krävs för att undvika hudskador.

Vad är en trycksårsriskbedömning?

Trycksår uppstår när tryck eller skjuvning påverkar huden och underliggande vävnad under en längre tid, vilket kan leda till vävnadsdöd. Trycksår klassificeras i olika stadier beroende på hudens skada, från rodnad till djupa sår som når muskler och ben.

Vid en trycksårsriskbedömning identifieras riskfaktorer såsom:

• Nedsatt rörlighet – Sängliggande eller rullstolsburen patient.
• Nedsatt cirkulation – Vanligt vid diabetes, hjärtsvikt eller lågt blodtryck.
• Undernäring och dehydrering – Försvagad hudbarriär och försämrad sårläkning.
• Inkontinens – Ökad risk för hudskador och fuktskador.
• Hög ålder – Tunnhudighet och nedsatt elasticitet i huden.

Riskbedömningen bör genomföras vid inskrivning i vård och upprepas regelbundet, särskilt vid förändringar i patientens hälsotillstånd.

Bedömningsinstrument för trycksårsrisk

Flera standardiserade instrument används för att bedöma trycksårsrisk:

• Norton-skalan – Bedömer patientens fysiska tillstånd, medvetandegrad, aktivitet, rörlighet och inkontinens. En poängsumma under 20 indikerar ökad risk för trycksår.
• Modifierad Norton-skala – En vidareutvecklad version av Norton-skalan som tar hänsyn till fler riskfaktorer, såsom nutritionsstatus.
• Braden-skalan – Bedömer sensorisk perception, fuktighet, aktivitet, rörlighet, nutrition och skjuvkrafter.

Bedömningsinstrumenten används som stöd vid klinisk bedömning men ska alltid kompletteras med observation och individanpassade åtgärder.

Undersköterskans roll i trycksårsriskbedömning

Undersköterskan har en viktig roll i det förebyggande arbetet genom att:

• Observera hudförändringar och rapportera tidiga tecken på trycksår, såsom rodnad eller värmeökning.
• Vända och repositionera patienter enligt vårdplan för att minska långvarigt tryck på hudområden.
• Säkerställa god hudvård genom att hålla huden torr och återfuktad.
• Övervaka nutrition och vätskebalans för att optimera hudens motståndskraft.

Genom att arbeta förebyggande och identifiera risker i tid kan vårdpersonal minska risken för trycksår och förbättra patientens livskvalitet.