Historiska perspektiv över vilka normer, värderingar och synsätt som påverkat synen på funktionsnedsättning

Historiska perspektiv över vilka normer, värderingar och synsätt som påverkat synen på funktionsnedsättning

Synen på funktionsnedsättning har förändrats genom historien och påverkats av samhällets normer, värderingar och ideologier. Från en tid där personer med funktionsnedsättning sågs som en börda eller avvikelse, till dagens syn där rättigheter och inkludering är centrala, har utvecklingen präglats av medicinska, sociala och politiska faktorer.

Forntid och medeltid – Överlevnad och religiösa föreställningar

I äldre samhällen kunde funktionsnedsättning vara direkt kopplat till individens möjlighet att överleva. Människor som inte kunde bidra till försörjningen riskerade att bli utstötta eller beroende av välgörenhet.

• I antikens Grekland och Rom betraktades fysiska funktionsnedsättningar ofta som en svaghet, och nyfödda med grava funktionsnedsättningar kunde utsättas för barnamord.
• Under medeltiden präglades synen på funktionsnedsättning av religiösa föreställningar. Vissa trodde att funktionsnedsättningar var ett straff från Gud, medan andra såg det som ett test av samhällets barmhärtighet.
• Kloster och kyrkliga institutioner var ofta de enda platser där personer med funktionsnedsättning fick någon form av omhändertagande.

1700- och 1800-talet – Industrialisering och institutionsvård

Under upplysningstiden och industrialiseringen började samhället i högre grad kategorisera och kontrollera människor med funktionsnedsättning.

• Medicinska och vetenskapliga synsätt ersatte religiösa förklaringar. Människor med psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar började betraktas som sjuka snarare än moraliskt svaga.
• Institutionsvården växte fram – Människor med funktionsnedsättning placerades i anstalter, hospital och fattighus där levnadsförhållandena ofta var svåra.
• Arbete och produktivitet blev centralt – Personer som inte kunde arbeta ansågs vara en belastning för samhället.

1900-talet – Kontroll, rashygien och tvångsåtgärder

Under tidigt 1900-tal fick idéer om rashygien och eugenik genomslag i Sverige och andra länder.

• Rasbiologiska institutet (1922) – Sverige var ett av de första länderna i världen som inrättade en statlig institution för rashygien, där människor med funktionsnedsättning kategoriserades och betraktades som en risk för samhällets utveckling.
• Tvångssteriliseringar (1934–1976) – Tusentals människor, främst kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning, steriliserades mot sin vilja för att förhindra att deras egenskaper fördes vidare.
• Från institution till öppenvård – Under andra halvan av 1900-talet började samhället ifrågasätta den institutionaliserade vården och övergå till mer öppna vårdformer.

Psykiatrireformen och assistansreformen – Slutet av 1900-talet till idag

Under 1980- och 1990-talet genomfördes flera reformer för att stärka självbestämmandet för personer med funktionsnedsättning.

• Psykiatrireformen (1995) – Avveckling av stora mentalsjukhus och övergång till öppenvård, där individen skulle få stöd i samhället snarare än placeras på institution.
• Assistansreformen (1994) – Införandet av Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) gav rätt till personlig assistans och andra stödinsatser.
• Ökat fokus på mänskliga rättigheter – FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2006) blev ett viktigt steg mot att säkerställa delaktighet och likvärdiga livsvillkor.

Normer och synsätt idag – En rättighetsfråga

Idag ses funktionsnedsättning i allt högre grad som en fråga om mänskliga rättigheter snarare än som en individens brist eller svaghet.

• Socialt synsätt – Fokus ligger på att samhället ska anpassas för att möjliggöra delaktighet, snarare än att individen ska ”botas” eller anpassa sig.
• Inkludering och tillgänglighet – Samhället strävar efter att göra arbetsplatser, skolor och offentliga miljöer mer tillgängliga.
• Kvarstående utmaningar – Trots framstegen finns fortfarande fördomar och strukturella hinder som begränsar självständighet och delaktighet.