💬 Vad känner du till om rashygien och rasbiologi?

💬 Vad känner du till om rashygien och rasbiologi?

Rashygien och rasbiologi är två begrepp som är starkt förknippade med en mörk del av svensk och internationell historia, där vetenskapliga teorier användes för att rättfärdiga diskriminering, tvångsåtgärder och kränkningar av mänskliga rättigheter – särskilt riktade mot personer med funktionsnedsättningar, men även mot minoritetsgrupper.

Rasbiologi var en så kallad vetenskaplig teori som växte fram i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Den byggde på uppfattningen att människor kunde delas in i olika raser, där vissa raser ansågs vara mer värdefulla än andra. Människors skallform, hudfärg, intelligens och kroppsfunktioner mättes för att rangordna människor. Dessa idéer har sedan länge avvisats som pseudovetenskap och saknar vetenskaplig grund.

År 1922 grundades Statens institut för rasbiologi i Uppsala. Syftet var att kartlägga och klassificera befolkningen utifrån rasbiologiska kriterier. Mätningar och registreringar genomfördes på bland annat samer, romer och personer med funktionsnedsättning – ofta utan samtycke. En central idé var att ”förädla” folkstammen genom att begränsa vad som sågs som oönskade egenskaper.

Rashygien (även kallad eugenik) var den praktiska tillämpningen av dessa idéer. I Sverige ledde det till att personer som ansågs bära på ”ärftliga defekter” – exempelvis psykisk sjukdom, intellektuell funktionsnedsättning, epilepsi eller social avvikelse – kunde tvingas till sterilisering. Mellan 1935 och 1975 steriliserades omkring 63 000 personer, ofta under tvång eller stark press.

Motivet bakom rashygienen var att skydda samhället och framtida generationer, men i praktiken handlade det om kontroll, förtryck och brott mot mänskliga rättigheter. Många av de drabbade bodde på institutioner och hade liten möjlighet att säga nej.

Idag finns ett tydligt etiskt avståndstagande från både rasbiologi och rashygien. Staten har erkänt övergreppen och lämnat officiella ursäkter. Arbetet med att uppmärksamma, förstå och ta ansvar för dessa delar av historien är en viktig del av att stärka människors rättigheter och förebygga framtida övergrepp.

💭 Reflektionsfråga
Hur kan kunskap om rashygienens historia påverka dagens syn på mänskliga rättigheter, funktionsnedsättning och bemötande i vård och omsorg?