📄 Anorexi (Anorexia nervosa)

📄 Anorexi (Anorexia nervosa)

Anorexi är en allvarlig ätstörning som kännetecknas av kraftigt viktfokus, rädsla för att gå upp i vikt och en störd kroppsuppfattning. Den som drabbas begränsar ofta sitt matintag kraftigt, vilket kan leda till allvarlig undervikt och svåra fysiska konsekvenser. Tillståndet drabbar främst tonårsflickor, men kan förekomma i alla kön och åldrar.

Konsekvenser för liv och vardag
Personer med anorexi kan uppleva tvångsmässiga tankar om mat, träning och kropp, vilket ofta påverkar sociala relationer, fritid och familjeliv. Energilöshet, frusenhet, yrsel, sömnsvårigheter och hormonstörningar är vanliga. Ångest och depression förekommer ofta samtidigt. Risk för livshotande svält eller organsvikt finns vid allvarliga fall.

Konsekvenser för lärande
Koncentrationssvårigheter, trötthet och nedsatt kognitiv förmåga är vanligt på grund av näringsbrist. Många med anorexi har höga krav på sig själva och kan prestera väl i skolan, men till priset av extrem kontroll, stress och psykisk ohälsa. Skolfrånvaro och social isolering kan förekomma.

Konsekvenser för deltagande i samhället
Många drar sig undan sociala sammanhang, särskilt sådana där mat är i fokus. Deltagande i fritidsaktiviteter, vänskapsrelationer och familjeliv minskar ofta. Skam och rädsla för att bli ifrågasatt kan hindra personer från att söka hjälp. Omgivningens okunskap kan förstärka utanförskapet.

Exempel på stödinsatser och anpassningar
Vård kräver ofta ett multidisciplinärt team (läkare, psykolog, dietist). KBT är en vanlig behandlingsmetod. I svåra fall kan slutenvård behövas. I skolan kan anpassningar behövas för att minska stress och krav. Trygga vuxna, fasta rutiner och respektfullt bemötande är avgörande.

Om att försöka hjälpa utan att tränga sig på – fallet Lennart
Lennart är 17 år och har nyligen bytt gymnasieskola. Hans mentor Adela har börjat ana att något inte står rätt till. Lennart är ofta blek, verkar frusen och tackar alltid nej till fika och lunch. En dag påminner Adela om att matsalen har öppet längre just på måndagar. Lennart ler ansträngt och svarar att han "inte är så hungrig numera". På hans arm syns en tryckande röd rand efter en för hårt åtdragen klocka. Mentorn undrar hur hon kan närma sig utan att skrämma bort honom – och om det ens är hennes plats att fråga.

💭 Hur skulle du tänka eller agera i en liknande situation?