đ Social Ă„ngest (social fobi)
Social Ă„ngest innebĂ€r en stark rĂ€dsla för att bli granskad, dömd eller förlöjligad i sociala situationer. Det Ă€r vanligt att kĂ€nna oro inför att tala inför grupp, Ă€ta bland andra eller delta i samtal â men vid social Ă„ngest Ă€r dessa kĂ€nslor sĂ„ starka att de begrĂ€nsar vardagen. Personen Ă€r ofta medveten om att rĂ€dslan Ă€r överdriven, men har svĂ„rt att hantera den.
Konsekvenser för liv och vardag
MÄnga med social Ängest undviker att delta i samtal, gÄ pÄ fester eller ringa telefonsamtal. RÀdslan för att göra bort sig kan leda till ensamhet och passivitet, Àven om lÀngtan efter kontakt finns. Symtom som rodnad, svettningar eller skakningar kan förstÀrka kÀnslan av obehag.
Konsekvenser för lÀrande
I skolmiljö kan social Ängest skapa svÄrigheter med att lÀsa högt, redovisa, arbeta i grupp eller rÀcka upp handen. Detta kan pÄverka bÄde resultat och sjÀlvförtroende. Personen kan framstÄ som blyg eller ointresserad, vilket ibland leder till missförstÄnd. LÀrandemiljön behöver ofta anpassas.
Konsekvenser för deltagande i samhÀllet
Social Ängest kan begrÀnsa personens möjlighet att arbeta, studera eller delta i fritidsaktiviteter. RÀdslan för att sticka ut eller bli iakttagen gör att mÄnga avstÄr frÄn social samvaro, engagemang eller myndighetskontakter. Det kan pÄverka framtidsplaner och tilltro till den egna förmÄgan.
Exempel pÄ stödinsatser och anpassningar
KBT med exponering och trĂ€ning i sociala situationer Ă€r effektiv behandling. Lugn introduktion, trygg samtalspartner och möjlighet att vĂ€lja sitt sĂ€tt att delta kan göra stor skillnad. Det Ă€r viktigt att möta med tĂ„lamod â inte press.
NĂ€r orden fastnar â fallet Uno
Uno Ă€r 15 Ă„r och gĂ„r i nian. Han fĂ„r goda betyg pĂ„ skriftliga uppgifter, men blir helt tyst nĂ€r han ska prata inför andra. Under en muntlig redovisning lĂ€mnar han klassrummet i panik. Han rodnar kraftigt, andas snabbt och sĂ€ger att han inte klarar mer. LĂ€raren försöker trösta och sĂ€ger att "ingen kommer döma dig", men Uno svarar bara att han redan dömt sig sjĂ€lv. Nu vill han helst byta skola â för att slippa nĂ€sta gĂ„ng.
đ Hur kan man hjĂ€lpa en person att vara delaktig, utan att pressa fram prestation?
Recommended Comments
There are no comments to display.
Join the conversation
You are posting as a guest. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.