📄 Den historiska utvecklingen inom funkisområdet under 1900-talet

📄 Den historiska utvecklingen inom funkisområdet under 1900-talet

Hur synsätt, attityder och samhällsstrukturer förändrades – från utanförskap till delaktighet
Början av 1900-talet – Från välgörenhet till institutionsvård
I början av 1900-talet präglades samhällets syn på personer med funktionsnedsättning av medlidande, rädsla och okunskap. Funktionsnedsättningar sågs ofta som ett individuellt "fel" eller ett tragiskt öde. Många placerades på institutioner, ibland för hela livet. Syftet var att "skydda" både individen och samhället. Det var vanligt att människor med fysiska, psykiska eller intellektuella funktionsnedsättningar levde isolerade – ofta under svåra förhållanden.
Det fanns få möjligheter till utbildning, arbete eller att påverka sin vardag. Istället dominerade ett medicinskt synsätt, där man fokuserade på diagnos och behandling snarare än på individens rättigheter eller livskvalitet.
Mitten av 1900-talet – Första stegen mot förändring
Under 1940–50-talet började en långsam förskjutning ske. Kunskap om människors behov ökade, särskilt efter andra världskriget då många människor återvände med fysiska skador. Det blev uppenbart att samhället behövde bli mer tillgängligt. Samtidigt växte idéer om sociala rättigheter och jämlikhet fram.
Skolreformer och socialpolitiska insatser började inkludera barn med funktionsnedsättning, även om de ofta placerades i specialskolor. Det var fortfarande samhället som "visste bäst", men grunden lades för en framtida rättighetskamp.
Slutet av 1900-talet – Från vårdobjekt till medborgare
Under 1960–70-talet växte starka rörelser fram där personer med funktionsnedsättning själva började kräva sina rättigheter. "Inget om oss utan oss" blev ett ledord. Institutioner började avvecklas i det som kallades avinstitutionaliseringen. Fokus skiftade till delaktighet, självbestämmande och normalisering.
Det blev allt tydligare att samhället – inte individen – ofta var det som skapade funktionshinder. Ett sociopolitiskt synsätt började ta form: hinder i miljöer, bristande tillgänglighet och diskriminerande attityder stod i centrum. LSS-lagen (1994) blev ett stort steg mot självbestämmande och inflytande.
 
💭 Reflektionsfråga
Hur påverkas synen på personer med funktionsnedsättning av hur samhället är organiserat? Tänk på miljö, attityder, normer – och vad som skapar delaktighet eller utanförskap.