Typfrågor om Behov och helhetssyn

Behov uppstår när något saknas eller är otillräckligt – detta kallas brist. När en brist identifieras blir den en drivkraft till att söka en lösning. Att tillgodose behov innebär att bristen åtgärdas, vilket leder till ökat välbefinnande eller överlevnad. Enligt Abraham Maslow (1943) finns en hierarki av behov, där de mest grundläggande – som mat, vatten och sömn – måste tillgodoses innan mer avancerade behov som trygghet, gemenskap och självförverkligande kan uppnås. Brist på primära behov kan

Att åtgärda innebär att man redan identifierat en brist och gör en insats för att återställa balans. Ett behov är alltså inte uppfyllt och kräver en konkret lösning. Att förebygga handlar om att minska risken för att brist ska uppstå genom att arbeta proaktivt, till exempel genom tidiga insatser eller observationer. Att främja är däremot ett bredare perspektiv: här arbetar man för att stärka och utveckla människans resurser och livskvalitet, även när inga akuta brister finns. I Socialstyrelsens

Primära behov är grundläggande för människans överlevnad, såsom mat, vatten, sömn, andning och skydd. Dessa behov är biologiskt nödvändiga och måste tillgodoses först. Sekundära behov handlar om välbefinnande, utveckling och livskvalitet. De omfattar till exempel trygghet, gemenskap, uppskattning, självförverkligande och meningsfullhet i livet. Abraham Maslow (1943) lyfter fram i sin behovshierarki hur primära behov måste uppfyllas innan individen kan sträva efter högre mål. Samtidigt påpekar se

Motivation är den drivkraft som får en människa att handla, välja eller fortsätta med något. Den kan beskrivas som energi riktad mot ett mål. Inre motivation uppstår när individen känner glädje, mening eller intresse i själva aktiviteten, medan yttre motivation är kopplad till belöningar, påtryckningar eller förväntningar från andra. Inom psykologin betonas ofta självbestämmandeteorin (Deci & Ryan, 1985), där behov av autonomi, kompetens och samhörighet är avgörande för att skapa varaktig mo

Behov är något som är nödvändigt för människans överlevnad, hälsa eller välbefinnande. Det kan handla om mat, sömn, trygghet, social samhörighet eller att känna mening i livet. Önskningar däremot är individuella preferenser eller val som kan öka trivsel och livskvalitet, men som inte är avgörande på samma sätt. Skillnaden blir tydlig inom social omsorg. Att få näringsrik mat är ett behov, medan att vilja ha en viss maträtt är en önskan. Behov måste alltid tillgodoses för att undvika risker, meda

Behov och känslor är nära sammanlänkade. När ett behov inte är tillgodosett uppstår ofta känslor som oro, stress, frustration eller nedstämdhet. När behovet däremot uppfylls kan känslor av trygghet, glädje och välbefinnande infinna sig. Känslor fungerar alltså som signaler som visar om något viktigt saknas eller är tillgodosett. Inom psykologin beskrivs detta i teorier om motivation och affekter. Till exempel menar Tomkins (1962) att grundläggande känslor har en överlevnadsfunktion, där hunger,

Maslows behovstrappa visar att människor har olika behov som hänger ihop och påverkar varandra. De mest grundläggande måste finnas på plats för att man ska kunna fokusera på högre behov. Modellen hjälper oss att se att det inte räcker att bara tänka på en sak i taget – omsorgen behöver ta hänsyn till flera nivåer. De sju nivåerna kan delas upp i två huvudområden: Överlevnad: Fysiska behov (mat, sömn, andning), trygghet och säkerhet, gemenskap och respekt. Utveckling: Självbestämmande, meningsf

Hur bildas en unik behovsprofil enligt Reiss? Den amerikanske psykologen Steven Reiss (2000) beskrev 16 grundläggande livsmotiv som påverkar alla människor. De finns hos alla, men styrkan varierar från person till person. Genom att kartlägga graden av dessa behov kan man se en individs unika behovsprofil. I social omsorg kan detta hjälpa personal att förstå varför människor motiveras av olika saker. Någon kan värdera trygghet högre än sociala aktiviteter, medan en annan lägger stor vikt vid själ

Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) använder båda ordet behov, men med olika innebörd och målsättning. SoL: Utgår från principen om skälig levnadsnivå. Det betyder att insatserna ska ge tillräckligt stöd för att en person ska klara ett värdigt liv – men det är kommunens bedömning som avgör vad som anses skäligt. SoL omfattar hela befolkningen och är ofta behovsprövad. Exempel: hemtjänst för att klara vardagliga sysslor eller ekonomiskt bistånd

Helhetssyn betyder att man ser hela människan – inte bara ett enskilt behov eller en diagnos. I social omsorg innebär det att alla delar av livet räknas: fysiska, psykiska, sociala, kulturella, andliga och existentiella behov. Det handlar också om att förstå sambanden mellan olika områden. Om en brukare inte får tillräckligt med sömn (fysiskt behov) kan det påverka humör och motivation (psykiskt behov) och leda till isolering (socialt behov). Helhetssyn gör att personalen inte enbart ser den aku