Typfrågor om Etik

Etik och moral används ofta tillsammans men har olika betydelser. Etik handlar om reflektion, tankar och teorier kring vad som är rätt eller fel, gott eller ont. Det är alltså de principer och värderingar som vi kan använda som riktlinjer när vi fattar beslut. Moral däremot är handlingen – hur vi faktiskt beter oss i praktiken. Ett exempel är att en undersköterska reflekterar etiskt kring vad som är rätt att göra när en brukare motsätter sig en insats. Moralen visar sig i det faktiska bemötandet

Ett etiskt dilemma uppstår när det finns flera handlingsalternativ, men inget alternativ är helt utan nackdelar. Oavsett vad man väljer kommer något värde, behov eller princip att åsidosättas. Det gör att situationen blir svår, eftersom det inte finns en självklar lösning. I vård och omsorg uppstår etiska dilemman ofta när brukarens självbestämmande står i konflikt med andra principer, som göra gott (att skydda från skada) eller rättvisa (att alla ska få lika vård). Ett vanligt exempel är när en

Yrkesetik innebär de etiska värderingar och principer som är knutna till ett specifikt yrke. För undersköterskor och annan personal inom vård och omsorg handlar yrkesetiken om att reflektera över vad som är rätt att göra i olika situationer, även när lagar och rutiner inte ger ett självklart svar. Syftet är att skapa ett professionellt och respektfullt bemötande som alltid sätter brukarens värdighet i centrum. Yrkesetik kan bland annat innebära att: Motverka fördomar, förenklade uppfattningar oc

En etisk resonemangsmodell är ett verktyg för att analysera och reflektera över svåra situationer i vård och omsorg. Syftet är inte att ge ett färdigt svar, utan att steg för steg väga olika värden och konsekvenser mot varandra. På så sätt kan personal fatta mer genomtänkta beslut som bygger på reflektion snarare än rutin eller ”så har vi alltid gjort”. Modellerna hjälper personal att strukturera sitt tänkande när flera alternativ känns möjliga men inget är självklart. Det kan till exempel handl

Pliktetik är en etisk modell som utgår från att vissa handlingar är rätt eller fel i sig – oavsett vilka konsekvenser de leder till. Det avgörande är alltså att följa principer, regler eller skyldigheter (plikter). En plikt kan vara en lagregel, en arbetsrutin eller en moralisk princip. Exempel på plikt i vård och omsorg: Att respektera tystnadsplikten även om man tror att informationen skulle kunna underlätta för andra. Att anmäla till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa (anm

I vård och omsorg används ofta fyra grundläggande etiska principer som vägledning när man möter svåra situationer eller ska fatta beslut som påverkar en annan människas liv. De ger inte alltid ett enkelt svar, men de hjälper personal att tänka igenom vad som står på spel och väga olika värden mot varandra. Principerna fungerar som ett ramverk som kombinerar juridik, professionellt ansvar och respekt för individens värdighet. Autonomiprincipen (självbestämmande): Alla människor har rätt att bestä

Konsekvensetik är en etisk modell som utgår från resultatet av en handling. Det som avgör om en handling är rätt eller fel är vilka konsekvenser den får – inte motivet bakom eller om den följer en regel. I vård och omsorg innebär det att man försöker välja det alternativ som ger störst nytta eller minst skada för brukaren och ibland även för omgivningen. En konsekvensanalys handlar om att systematiskt väga olika möjliga utfall mot varandra: Vad blir följden om jag gör så här? Vad blir följden om

Sinnelagsetik är en etisk modell som utgår från avsikten bakom en handling. Det som avgör om en handling är god eller ond är alltså inte konsekvenserna, utan vilket motiv som låg till grund för beslutet. Om avsikten var god, anses handlingen också vara etiskt rätt, även om resultatet blev dåligt. Två centrala begrepp inom sinnelagsetiken är: Kärleksbudet: idén om att handla av kärlek till nästan. Inom vård och omsorg betyder det att bemöta varje människa med värme, respekt och omtanke. Altruism

Missförhållanden och kränkningar i vård och omsorg innebär situationer där brukaren inte får den vård, respekt eller trygghet som hen har rätt till. De kan vara både fysiska, psykiska, sociala och organisatoriska – och kan ske medvetet eller omedvetet. Exempel på missförhållanden och kränkningar: Fysiska handlingar: att hårdhänt rycka, nypa, spotta på eller slå en brukare. Psykiska handlingar: att tala nedlåtande, ironiskt eller ovärdigt till en brukare. Orättvis behandling: att behandla bruka

Anmälningsplikt innebär att personal inom vård och omsorg har en skyldighet att uppmärksamma, rapportera och anmäla missförhållanden eller risker för missförhållanden i verksamheten. Syftet är att skydda brukaren och samtidigt utveckla kvaliteten i omsorgen. Inom socialtjänsten regleras detta genom Lex Sarah (14 kap. SoL och 24 b § LSS). Den innebär att alla som arbetar i verksamheten måste agera om de ser något som kan vara ett missförhållande – från mindre brister till allvarliga kränkningar.

Sarah Wägnert är undersköterskan som 1997 trädde fram i media och avslöjade allvarliga missförhållanden på ett äldreboende i Solna. Hon berättade öppet om hur de äldre utsattes för vanvård: bland annat brist på personal, bristande hygien, felaktig medicinhantering och att boende lämnades utan tillsyn. Hennes mod att berätta väckte stor uppmärksamhet i Sverige och blev startpunkten för en nationell debatt om kvaliteten i äldreomsorgen. Som en direkt följd infördes Lex Sarah – bestämmelserna i soc

Inom vård och omsorg används både etiska principer och resonemangsmodeller för att analysera svåra situationer. Principerna fungerar som riktmärken för vad som är viktigt att värna om, medan modellerna ger struktur för att resonera när olika värden krockar. Tillsammans bildar de en praktisk verktygslåda för vårdare och undersköterskor. De fyra etiska principerna Autonomiprincipen (självbestämmande) – varje människa har rätt att bestämma över sitt eget liv och sina beslut. Godhetsprincipen (att

Inom vård och omsorg finns två lagstadgade skyldigheter att rapportera missförhållanden: Lex Sarah och Lex Maria. De gäller olika områden men har samma syfte – att skydda den enskilde och stärka kvaliteten i verksamheten. Lex Sarah gäller inom socialtjänsten och LSS-verksamheter. Alla som arbetar i verksamheten är skyldiga att rapportera missförhållanden eller risk för missförhållanden. Det kan handla om försummelse, kränkningar eller bristande omsorg. Rapporten görs först internt, och vid allva