Typfrågor om Samverkan och välfärdsteknik

Samverkan innebär att olika verksamheter och yrkesgrupper samarbetar kring en brukare för att skapa helhet och kontinuitet i vård och omsorg. Det handlar inte bara om att arbeta sida vid sida, utan att samordna insatser, dela information (inom ramen för sekretess och GDPR) och ha en gemensam plan för brukarens bästa. En förutsättning för fungerande samverkan är struktur (tydliga ramar, ansvar och mål), samordning (gemensam planering) och samarbete (förtroendefullt samspel mellan yrkesgrupper). S

Samverkan kan ske på olika nivåer i en organisation eller mellan olika aktörer. Två sätt att beskriva detta är genom vertikala och horisontella processer: Vertikal process: Samverkan sker uppåt och nedåt inom en organisation, mellan olika nivåer i hierarkin. Det kan till exempel handla om kommunikation mellan vårdpersonal, enhetschef, verksamhetschef och politiska beslutsfattare. En vertikal process är viktig för att beslut som tas högre upp också får genomslag i praktiken, och för att personale

En Samordnad individuell plan (SIP) används när en brukare har behov av insatser från flera olika aktörer, till exempel socialtjänst och hälso- och sjukvård. Syftet är att samordna stödet så att brukaren får en helhetslösning och inte själv behöver hålla ihop kontakterna. Planen görs tillsammans med brukaren, ibland även anhöriga, och dokumenteras i ett gemensamt dokument. Där anges: Vilka behov brukaren har. Vilka insatser som ska ges och av vem. Vem som är ansvarig för samordningen. Hur och

En Individuell plan (IP) används när en person har insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Planen syftar till att skapa struktur, tydlighet och långsiktighet i stödet. Planen upprättas tillsammans med brukaren, och ibland även anhöriga eller god man. Den ska innehålla: Brukarens mål – både kortsiktiga och långsiktiga. Vilka insatser som beviljats och av vem de ges. Vem som har ansvar för att samordna stödet. När planen ska följas upp och revideras. Till

Digitalisering och e-hälsa innebär att vård och omsorg alltmer använder digital teknik och elektroniska processer för att ge service, stöd och vård. Inom social omsorg handlar det både om att underlätta vardagen för brukare och att effektivisera arbetet för personal. Exempel på digitalisering och e-hälsa i praktiken är: Digital journalföring och dokumentation – gör information tillgänglig för berörda yrkesgrupper på ett säkert sätt. Internetbaserade funktioner – tillgång till rådgivning, hälsoi

Välfärdsteknik är digital teknik som används inom vård och omsorg för att öka trygghet, delaktighet, aktivitet och självständighet. Det handlar ytterst om att förbättra livskvaliteten för brukare – att vardagen ska kännas tryggare, mer meningsfull och ge större frihet. För personal bidrar välfärdsteknik till bättre arbetsmiljö och mer tid för mänskliga möten. Exempel för brukare: Trygghetsteknik: digitala trygghetslarm, sensorer som larmar vid fall, GPS för personer med demens. Kommunikation: s

GDPR (General Data Protection Regulation) är EU:s dataskyddsförordning som reglerar hur personuppgifter får behandlas. Den gäller i hela EU sedan 2018 och är bindande för både offentliga och privata verksamheter, inklusive vård och omsorg. I vård och social omsorg hanteras ofta känsliga personuppgifter, som hälsotillstånd, diagnoser, sociala förhållanden och stödinsatser. GDPR finns för att skydda den enskildes integritet och rättigheter. Huvudprinciper i GDPR: Laglighet och tydlighet: uppgifter

Välfärdsteknik inom social omsorg har som mål att förbättra livskvaliteten för brukare och samtidigt underlätta arbetet för personal. Tekniken kan handla om allt från trygghetslarm till digitala stöd för kommunikation, planering och social delaktighet. För brukare Kommunikation och delaktighet: Appar för text- och bildkommunikation mellan brukare, anhöriga och personal. AKK (Alternativ och Kompletterande Kommunikation), t.ex. ögonstyrda datorer eller surfplattor med symbolstöd. Översättningsap