Barnets rättigheter – FN:s barnkonvention

Barnets rättigheter – FN:s barnkonvention

FN:s barnkonvention är en internationell överenskommelse om barnets rättigheter. Den antogs 1989 och gäller i stort sett hela världen. Sedan 2020 är den också svensk lag, vilket innebär att alla beslut och insatser som rör barn ska ta hänsyn till konventionens principer.

Barnkonventionen utgår från att barn är egna individer med rättigheter, inte bara någon som föräldrar eller andra vuxna ansvarar för. I vård och omsorg innebär det att barn ska bemötas med respekt, lyssnas på och ges möjlighet att vara delaktiga i frågor som rör dem – oavsett om de möter sjukvården, socialtjänsten eller skolan.

Fyra grundläggande principer

Fyra artiklar i konventionen kallas för grundprinciper, eftersom de genomsyrar hela dokumentet:

• Artikel 2 – Alla barn har samma rättigheter.
  Barn får inte diskrimineras på grund av kön, bakgrund, funktionsnedsättning eller familjens situation.
  → I vården innebär det att alla barn ska bemötas likvärdigt, även om de har olika förutsättningar.

• Artikel 3 – Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet.
  Alla beslut ska utgå från vad som är bäst för barnet – inte vad som är enklast för organisationen.
  → Det gäller i allt från vårdplanering till bemötande i akuta situationer.

• Artikel 6 – Barn har rätt till liv och utveckling.
  Samhället ska stödja barns fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling.
  → För undersköterskor handlar det om att se hela barnet – inte bara symtomen.

• Artikel 12 – Barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.
  Barn ska ges möjlighet att säga vad de tycker i frågor som rör dem, och bli tagna på allvar.
  → Det innebär att lyssna, inte bara informera.

Delaktighet och utbildning

Utöver grundprinciperna är flera andra artiklar särskilt relevanta i vård och omsorg:

• Artikel 23 – Barn med funktionsnedsättning har rätt till stöd och ett värdigt liv.
  → Vården ska vara tillgänglig och anpassad så att barnen får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar.

• Artikel 28 och 29 – Rätt till utbildning.
  Alla barn har rätt till utbildning som stärker deras möjligheter i livet.
  → Undersköterskor i elevhälsa eller barnpsykiatri behöver vara medvetna om hur skola och hälsa hänger ihop.

Undersköterskans roll

Undersköterskan är ofta en av dem som har mest direktkontakt med barn – både i praktiken och känslomässigt. Det kan vara på en barnavdelning, inom habilitering, elevhälsa eller i kontakt med föräldrar inom äldreomsorgen eller missbruksvård.

Att arbeta i linje med barnkonventionen innebär att:

• Bemöta barn med respekt, utan att förenkla eller ignorera deras upplevelser

• Vara uppmärksam på barns signaler – även icke-verbala

• Vara lyhörd för barnets vilja, oro eller behov

• Samverka med andra yrkesgrupper för att barnet ska få rätt stöd

Det kräver inte att man kan konventionen utantill – men att man förstår barnets rätt till att bli lyssnad på, skyddad och bemött med värdighet.

💭 Vad innebär det i praktiken att lyssna på ett barn – inte bara höra vad det säger? Hur påverkar ditt bemötande barnets tillit till vården?