Typsvar (om arbetssätt, metoder och hjälpmedel)

Likvärdighet innebär att alla människor, oavsett funktionsnedsättning, ska ha samma rättigheter, möjligheter och kvalitet i vård, omsorg och utbildning, oberoende av var i landet man bor.

Vårdtagare, brukare och elever ska kunna påverka exempelvis val av aktiviteter, stödinsatser, vård- och genomförandeplaner, studieupplägg, boendemiljö, kommunikationssätt och vardagsrutiner.

Det krävs kunskap om olika funktionsnedsättningar, bemötande, förhållningssätt, hjälpmedel, specialpedagogiska metoder, samt lagar och riktlinjer som styr verksamheten.

Ett salutogent förhållningssätt innebär att fokusera på det som fungerar, individens styrkor, resurser och friskfaktorer, snarare än begränsningar och problem.

Hinder som kan behöva undanröjas är fysiska hinder, bristande tillgänglighet, otydlig information, sensorisk överstimulans, diskriminering, samt brist på anpassade hjälpmedel och transporter.

Exempel på lagar är LSS, Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Socialtjänstlagen (SoL), Skollagen och Diskrimineringslagen.

Ett specialpedagogiskt arbetssätt innebär att anpassa miljö, arbetssätt, kommunikation och stöd så att varje individ ges möjlighet till delaktighet, utveckling och självständighet.

Viktiga punkter är respekt, lyhördhet, tydlig kommunikation, lågaffektivt bemötande, anpassning efter individen, samt att bygga trygga relationer.

Kommunikation kan underlättas genom tydligt språk, bildstöd, skriftlig information, pauser, öppna frågor, struktur, lugn miljö och anpassat kroppsspråk.

En teori förklarar och tolkar verkligheten, en metod är ett beprövat sätt att använda teorin i praktiken och ett arbetssätt är hur man arbetar för att nå ett mål.

Vid ett individanpassat arbetssätt utgår man från personens behov, förmågor, önskemål och situation, inte enbart från diagnos.

Struktur i vardagen kan vara dag- och veckoscheman, rutiner, tydliga instruktioner, förutsägbarhet och tidshjälpmedel.

Exempel på hjälpmedel är scheman med bildstöd, tidshjälpmedel, appar, talsyntes, röstinmatning, taktila hjälpmedel och kommunikationshjälpmedel.

Teacch-metoden kan användas av personer med autismspektrumtillstånd, kognitiva svårigheter och behov av struktur och tydlighet.

Verktyg kan vara visuella scheman, bilder, färgkodning, lådsystem, föremål, samt tydliga arbetsytor.

Lågaffektivt bemötande används vid konfliktsituationer, utagerande beteende, stress, oro och när någon riskerar att tappa kontrollen.

Grundaffekter är våra medfödda känslor som glädje, rädsla, ilska och sorg, medan affektsmitta innebär att man påverkas av andras känslor.

Cirkulärt tänkande ser samband och flera möjliga lösningar, medan linjärt tänkande utgår från en enda orsak och en lösning.

Syftet med delaktighetsmodellen är att öka inflytande, delaktighet och kommunikation mellan brukare och personal.

Empowerment innebär egenmakt, att stärka individens självförtroende, inflytande och kontroll över sin livssituation.

ESL – Ett självständigt liv är en socialpedagogisk modell för personer med psykisk funktionsnedsättning, som syftar till ökad vardagsfärdighet och självständighet.

Grepp om livet används som arbetsmaterial och utbildningsstöd för att ge kognitivt stöd, struktur och ökad självständighet.

Målet med Snoezelen är att minska stress, öka välbefinnande, främja kommunikation och stimulera sinnen i en trygg miljö.

Exempel på IKT-verktyg är appar, rättstavningsprogram, talsyntes, röstinmatning, kalenderappar och arbetsminnesprogram.

Samtalsmattan används för att ge personer möjlighet att uttrycka åsikter, känslor och fatta beslut, även vid kommunikativa svårigheter.

Röstinmatning innebär att man talar in text som omvandlas till skriven text i dator eller mobil.

Talsyntes är en datoriserad röst som läser upp skriven text.

MTM ansvarar för att tillgängliggöra talböcker, lättläst material, taltidningar, punktskrift och samhällsinformation.

Exempel på taktila hjälpmedel är klämleksaker, tuggisar, känselmaterial, tyngdtäcken och tyngdvästar, som används för lugn och fokus.

Stödjande hjälpmedel kan vara hörlurar, sittkuddar, appar för koncentration, tidshjälpmedel och taktila verktyg.

Reflektion kan leda till lärande, utveckling, ökad professionalitet och förbättrad kvalitet i arbetet.

Handled­ning kan användas för stöd i svåra situationer, yrkesutveckling, bemötandefrågor, konflikthantering och metodutveckling.

Kollegialt lärande innebär strukturerat erfarenhetsutbyte, gemensam reflektion och utveckling av arbetssätt i arbetslaget.