📄 Suturtagning

Suturtagning är en central del av sårvården och genomförs av undersköterska enligt ordination. Arbetet kräver noggrann bedömning av sårläkning, korrekt teknik och omsorgsfull dokumentation.

Vid varje omläggning och suturtagning ska sårstatus observeras, rapporteras och dokumenteras. Viktiga tecken att uppmärksamma är rodnad, värmeökning, svullnad, smärta, sårsekretion samt om huden slutit sig normalt.

Olika typer av sår kräver olika suturtekniker och material beroende på lokalisation och vävnadens belastning. Vanligast används icke-resorberande enstaka suturer, men ibland ersätts de av agraffer (staples). Det är alltid läkaren som lägger suturer eller sätter agraffer.

Tidpunkten för suturtagning avgörs utifrån sårets placering, grad av hudsträckning i området och sårläkningens förlopp. Vid borttagning måste såret inspekteras noggrant för att bedöma om det är lämpligt att ta bort samtliga suturer. Glipa, vätskning eller tecken på infektion kan innebära att suturer behöver sitta kvar längre.

I vissa fall kan suturer behöva sitta kvar upp till tre veckor enligt ordination av opererande läkare. Suturtagning utförs med ren rutin, där suturer avlägsnas med pincett och sutursax. Agraffer tas bort med särskild agrafftång. Eventuella mindre glipor efter avlägsnandet förstärks med steristrips för att stödja fortsatt läkning.

📊 I Sverige får cirka 130 000 personer kirurgiska sår årligen, där korrekt sårvård och suturhantering minskar komplikationsrisken (Källa: Socialstyrelsen, 2023).