Hjärnblödningarna och mellan vilka hinnor blödningen sker

Epiduralblödning
Epiduralblödning uppstår mellan skallbenet och den hårda hjärnhinnan (dura mater). Den orsakas oftast av att en artär brister vid skallskada. Blödningen ger snabbt ökande tryck på hjärnan. Typiskt är att personen först förlorar medvetandet, vaknar till en kort stund (”fritt intervall”) och sedan snabbt försämras igen. Det är ett akut livshotande tillstånd som kräver omedelbar operation för att tömma blodet och minska trycket.

Subduralblödning
Subduralblödning uppstår mellan den hårda hjärnhinnan (dura mater) och spindelvävshinnan (arachnoidea). Den orsakas vanligtvis av att små vener slits av, till exempel vid fallolyckor eller hos äldre med skört kärlsystem. Symtomen kan utvecklas långsamt – timmar, dagar eller veckor – med huvudvärk, trötthet, personlighetsförändring eller förvirring. Akut subduralblödning kan däremot ge snabb medvetandepåverkan. Behandlingen är ofta kirurgisk tömning om trycket på hjärnan är stort.

Subarachnoidalblödning
Subarachnoidalblödning sker mellan spindelvävshinnan (arachnoidea) och den mjuka hjärnhinnan (pia mater), där cerebrospinalvätskan finns. Den orsakas oftast av att ett pulsåderbråck (aneurysm) brister. Typiskt symtom är plötslig, svår huvudvärk – ofta beskriven som ”åskknallshuvudvärk” – tillsammans med illamående, kräkning, nackstyvhet och medvetandepåverkan. Tillståndet är livshotande och kräver snabb sjukhusvård med neurokirurgisk behandling och övervakning.