📄 Lungemboli

Lungemboli uppstår när en blodpropp, oftast från en djup ventrombos i benen, lossnar och följer blodströmmen genom hjärtats högra kammare till lungkretsloppet. När proppen fastnar i en av lungartärerna blockeras blodflödet, vilket hindrar syresättningen i den del av lungan som drabbas. Tillståndet kan utvecklas plötsligt och är livshotande om det inte behandlas omgående.

En emboli fastnar nästan alltid i en artär och kan därmed ge skador i det organ som försörjs av kärlet. I lungorna leder detta till akut försämrad andning eftersom området bakom proppen inte längre deltar i gasutbytet. Syrebristen gör att vårdtagaren snabbt kan uppvisa dyspné, oro, bröstsmärta, takykardi och tecken på cirkulatorisk påverkan. I svåra fall kan blodtrycksfall och medvetandepåverkan förekomma.

Diagnosen baseras på symtom, blodprover och bilddiagnostik som datortomografi med kontrast. Behandlingen syftar till att minska risken för ytterligare proppbildning och att förbättra cirkulationen i lungorna. Blodförtunnande läkemedel ges för att förhindra ny koagulation. Vid större proppar kan trombolys eller kateterledd åtgärd behövas. Vårdtagaren placeras ofta i hjärtsängläge för att underlätta andning och minska belastningen på hjärtat. Syrgas ges vid behov.

📊 Statistik: Varje år diagnostiseras cirka 3 000–4 000 fall av lungemboli i Sverige. (Källa: Socialstyrelsen 2023)