📄 Chock (Cirkulationssvikt)

Chock innebär en livshotande rubbning i förhållande till blodkärlens volym och det är viktigt att identifiera tidiga tecken och påbörja tidiga åtgärder för att förebygga svåra sjukdomstillstånd. Vid chock får de inre organen inte tillräckligt med näring och syre på grund av en genomblödningsstörning i vävnaderna. Den minskade genomblödningen kan bero på blodförlust eller vätskeförlust i kroppen. Oavsett orsak är den nedsatta cirkulationen den avgörande faktorn i förloppet. Vissa vårdtagare kan se bleka ut och andas snabbt och de behöver en snabb diagnos samt adekvat och omedelbar behandling.

• Hypovolemisk chock uppstår när den cirkulerande blodvolymen är för liten. Detta kan bero på inre eller yttre blödningar men även på vätskeförluster genom till exempel brännskador, diarréer och kräkningar.
• Anafylaktisk chock är en akut och ofta livshotande allergisk reaktion. Reaktionen gör att blodkärlen vidgas, blodtrycket sjunker och chocktillståndet kan komma mycket snabbt. Utlösande faktorer kan vara mat, insektsbett såsom geting- eller bistick eller läkemedel såsom penicillin eller acetylsalicylsyra.
• Neurogen chock kan utlösas av svår smärta, rädsla eller trauma mot ryggmärgen, exempelvis vid olyckor eller trafikolyckor. Tillståndet orsakas av att nerverna som reglerar blodkärlens omkrets påverkas, vilket leder till kärlvidgning.
• Septisk chock uppstår vid blodförgiftning (sepsis). Sepsis kan orsakas av infektioner i urinvägar, sår, efter operation eller i luftvägarna, exempelvis lunginflammation eller hjärnhinneinflammation. Vid septisk chock läcker vätska ut genom den skadade blodkärlsväggen.
• Vid kardiogen chock har hjärtsvikt eller en större hjärtattack uppstått. Hjärtats förmåga att pumpa blod försämras vid till exempel infarkt eller klaffel. Blodet samlas då på fel ställe, ofta i venerna, trots att blodmängden och cirkulationen i sig är intakt.

Symtom vid chock:
Vård- och omsorgspersonal har en viktig uppgift att upptäcka tecken på begynnande chock så att behandling kan påbörjas snabbt. Symtomen varierar beroende på orsak och svårighetsgrad. När blodvolymen inte räcker till kompenserar kroppen på olika sätt.

• Blekhet, kalla händer och fötter samt kallsvettning beror på sammandragning av de yttersta blodkärlen.
• Pulsen ökar eftersom hjärtat försöker upprätthålla hjärtminutvolymen, och andningen blir snabb och djup för att kompensera syrebristen.
• Hjärnan påverkas tidigt och vårdtagaren blir orolig och ångestfylld.
• När blodtrycket senare sjunker försämras pulsen.
• Vid vätskebrist i förhållande till blodkärlens storlek skickas signaler till cirkulationscentrum i hjärnan. Oro och agitation dämpas när medvetandegraden sjunker på grund av försämrad cirkulation.
• Snabb och ytlig andning uppstår när kroppen försöker kompensera syrebristen.
• Snabb och svag puls är ett tecken på att hjärtat försöker hantera blodtrycksfallen.
• Gråblek och kallsvettig hud uppstår när blodet omdirigeras från huden till de inre organen.
• Cyanos, blåaktiga naglar och läppar, beror på syrebrist i vävnaderna.
• Minskad urinmängd beror på nedsatt genomblödning av njurarna och vätskebrist.