📄 Kärlkramp (Angina pectoris)

Kärlkramp innebär att ett eller flera av hjärtats kranskärl är trängre än normalt på grund av åderförkalkning, där plack byggts upp i kärlväggen. Förträngningen gör att blodflödet till hjärtmuskeln inte räcker till vid ökat behov, särskilt vid fysisk ansträngning. Syrebristen leder till smärta men orsakar ingen permanent skada så länge besvären snabbt går över vid vila eller behandling.

Kärlkramp delas in i två huvudtyper:
• Stabil angina – smärta uppkommer vid ansträngning och utlöses lättare av kyla, blåst eller stora måltider. Besvären släpper vid vila.
• Instabil angina – smärta uppkommer även i vila, är mer intensiv och varar längre. Om smärtan kvarstår längre än 15 minuter och inte släpper efter nitroglycerin ökar misstanken om hjärtinfarkt. Då ska 112 ringas omedelbart.

Symtom
Smärtan är krampartad och kan stråla ut i armarna, ryggen, halsen eller käken. Vissa upplever ett tryck över bröstet, ”ett band runt bröstet”, eller en känsla av tyngd. Typiskt är att smärtan avtar snabbt vid vila eller efter nitroglycerin, till skillnad från vid hjärtinfarkt där smärtan inte släpper.

Diagnos
EKG tas vid bröstsmärta, men ett vilande EKG kan vara normalt vid stabil kärlkramp eftersom symtomen försvinner med vila. Därför görs ofta arbets-EKG för att provocera fram syrebristen och registrera förändringar. Vid behov görs även kontrastundersökning av kranskärlen, koronarangiografi, där kontrastmedel sprutas in via ljumsken för att påvisa förträngningar.

Diagnostik vid misstänkt akut kranskärlssjukdom omfattar:
• anamnes
• EKG-förändringar
• hjärtenzymer i blodprover
• arbets-EKG
• koronarangiografi
• kliniska tecken såsom vårdtagarens upplevelse och allmäntillstånd

📊 Statistik: Cirka 100 000 svenskar lever med kärlkramp, och tillståndet är en vanlig orsak till bröstsmärta. (Källa: Socialstyrelsen 2023)