📄 Vård och omsorg samt medicinska åtgärder vid chock

Cirkulationssvikt är ett akut tillstånd där A: Airway prioriteras först. Det är viktigt att prioritera åtgärder för att upprätthålla blodcirkulationen till kroppens vävnader. Observation av perifera kyla, blodtryck och puls ger goda indikationer om vårdtagaren drabbats av cirkulationssvikt. Omvårdnadsåtgärder innebär att observera andningen och utesluta de underliggande orsakerna till chocktillståndet.

Andning: Att skapa fria luftvägar är det mest högprioriterade målet vid händelse av chock. När vårdtagarens totala cirkulerande blodvolym sjunker är det viktigt att syresättningen fungerar normalt. Genom syrgasbehandling tillförs syrgas till cirkulationen och kroppens celler.

Cirkulation: Personen ska ligga i chockläge, det vill säga med lätt höjda fötter, vilket medför att vätskan återförs. Hjärtat får då bättre förutsättningar att arbeta, hjärtminutvolymen stiger och syresättningen till de livsviktiga organen ökar. De perifera delarna, exempelvis hud, armar och ben, får dock mindre blodcirkulation och syresättning. Dessa delar bör hållas varma med filtar och kläder för att motverka nedkylning.

Den minskade blodvolymen ersätts med vätska och blod. Blodprov bör tas. Genom att kontrollera Hb, elektrolytstatus, kreatinin samt koagulationsprover får man en inblick i vårdtagarens aktuella hälsotillstånd. Vid behov av operation tas även blodgruppering och bastest.

Smärtlindring: Smärtlindring är en viktig del i chockbehandlingen. Smärta ökar stresshormonerna i kroppen, vilket leder till kärlsammandragning. Blodgenomströmningen minskar, urinmängden sjunker och chockcirkulationens förmåga att tillgodose organens behov försämras. Smärtlindrande läkemedel ges av sjuksköterska eller läkare.

Psykosocialt: Personer i chock är ofta stressade och ångestladdade. Psykiskt omhändertagande är därför av stor vikt. Ett lugnt och professionellt bemötande till både vårdtagare och anhöriga kan minska stresspåslaget.

Handläggning enligt L-ABCDE:
L – Livsfarligt läge – Larma!
A – Säkerställ fria luftvägar
B – Kontrollera andning. Ge syrgas vid behov. Läkemedel som adrenalin, kortison och antihistamin vid anafylaktisk chock.
C – Chockläge. Ben i högläge för ökat venöst återflöde. Stoppa blödning. Vätska och eventuellt blod intravenöst. Läkemedel för blodtryckskorrigering. Antibiotika vid septisk chock.
D – Kontrollera medvetandegrad enligt ACVPU
E – Värme. Lugnt bemötande. Intravenösa vätskor och kontroll av kroppstemperatur.

Undersköterskans viktiga uppgifter
– Upptäcka förändringar, dokumentera och rapportera vitala parametrar.
– Ha kunskap om cirkulationsorganens sjukdomar.
– Känna till akuta åtgärder vid hjärt–kärlsjukdomar, cirkulationssvikt och stroke.
– Med lugnt och professionellt bemötande skapa en god relation i mötet med vårdtagaren.
– Utföra undersköterskans vård– och omsorgsåtgärder hos svårt sjuka vårdtagare.
– Arbeta för integritet och självbestämmande hos svårt sjuka vårdtagare.