📄 L-ABCDE och akut omvårdnad – kommunikation, observation och insatser

Vid olyckshändelser eller allvarliga skador tas vårdtagare ofta om hand på akutmottagningar eller vårdavdelningar. För vård- och omsorgspersonal är det avgörande att agera snabbt, korrekt och med trygghet i det akuta omhändertagandet. Tidspress, stress och osäkerhet får inte påverka kvaliteten i insatserna.

Ett första steg är att kommunicera med personen – om det är möjligt. Ett tydligt svar från vårdtagaren visar att hjärnan fungerar och att luftvägar, andning och blodcirkulation är tillräckliga. Det ger samtidigt viktig information om händelseförloppet.

Sedan följer systematisk bedömning enligt L-ABCDE:

A – Airway (luftväg): Fria luftvägar är en förutsättning för överlevnad. Om ett främmande föremål blockerar luftvägen, eller om trauma i ansiktet orsakat svullnad eller fraktur, måste detta åtgärdas omedelbart. En nästub – även kallad kanalrör – kan användas vid risk för obstruktion i övre luftvägar. Den förs in via näsan och används av läkare eller sjuksköterska. Vid allvarligare luftvägsproblem, som exempelvis struphuvudsskador, kan intubation behövas. Det innebär att en lång tub förs ner genom struphuvudet till luftstrupen. Intubation görs endast av läkare, specialistutbildad sjuksköterska eller ambulanspersonal med delegering.

B – Breathing (andning): Det är avgörande att kontrollera om personen andas, och om andningen är tillräcklig. Trauma kan ha orsakat skador på bröstkorgen eller lungorna, som vid pneumothorax (ihålig lunga), vilket kan göra syresättning omöjlig. Andningsfrekvens, djup, mönster och andningsljud ska observeras noggrant. Syrgasmättnad mäts med pulsoximeter. Åtgärder som syrgastillförsel och övervakning av andningen är centrala i detta skede.

C – Circulation (cirkulation): Här kontrolleras puls, blodtryck och tecken på blödning. Att upptäcka och stoppa blödningar är en prioriterad åtgärd. Cirkulationssvikt kan leda till chock. Hudens färg, temperatur och fuktighet är viktiga observationer, liksom medvetandegrad. Yttre blödning stoppas med tryck, inre blödning kräver ofta kirurgi. Vårdtagaren ska övervakas med puls- och blodtrycksmätning, veninfart och infusion kan behöva ordineras.

D – Disability (neurologi och medvetande): Om personen är medvetslös eller har nedsatt medvetandegrad ska orsaken snabbt utredas. Pupillreaktioner, förmåga att röra fingrar eller tår och känsel är viktiga tecken. Minnesregeln HUSK MIDAS hjälper till att identifiera vanliga bakomliggande orsaker till medvetandepåverkan: Herpesencefalit, Uremi, Status epilepticus, Korsakoffs syndrom, Meningit/Sepsis, Intoxikation, Diabetes, Andningsinsufficiens och Subarachnoidal-/Subduralblödning.

E – Exposure/Environment: Klä av vårdtagaren för att hitta eventuella dolda skador. Undersök kroppen systematiskt – huvud, hals, thorax, buk, bäcken, extremiteter och rygg. Samtidigt behöver vårdtagaren skyddas mot nedkylning eller andra risker i omgivningen.

Speciell omvårdnad: Om en fraktur misstänks kan blodkärl komma i kläm, vilket påverkar blodflödet. Då är det viktigt att reponera, alltså dra benet i rätt läge, så snart som möjligt. Grovreponering kan ibland utföras redan på skadeplatsen av läkare eller ambulanspersonal – särskilt vid kraftig felställning eller om cirkulationen är hotad. Det är en mycket smärtsam åtgärd, vilket innebär att smärtlindring alltid ska ges innan.

När benändarna är på plats minskar både smärtan och svullnaden. Om det inte finns specialutrustning kan man tillfälligt fixera frakturen med hjälp av grenar, brädor eller liknande. Att lägga den skadade kroppsdelen i högläge hjälper också till att minska svullnad. På sjukhuset följs detta upp med röntgen, och ibland krävs operation.

Undersköterskan har en viktig roll i att observera, bistå med kontroller, rapportera förändringar och inge trygghet – särskilt för en person som befinner sig i chock eller rädsla.

📊 Kommunikation i tidiga skeden minskar risken för feldiagnos med upp till 40 % inom akutsjukvård.
Källa: Svensk förening för akutsjukvård, 2022

💭 Hur skulle du själv vilja bli bemött i en akut situation – och hur kan den insikten påverka ditt eget agerande i vården?