Köldskador uppstår när delar av kroppen utsätts för kyla så kraftigt att vävnaden skadas. Vid köldskador drar blodkärlen ihop sig, vilket minskar syretillförseln till hud, muskler och nerver. Det leder till syrebrist och domningar. Om cirkulationen inte återställs i tid kan vävnaden skadas så allvarligt att den dör.
Exponerade kroppsdelar som fingrar, tår, näsa och öron är särskilt känsliga. När kroppen försöker skydda inre organ omfördelas blodet från ytterområdena, vilket ökar risken för lokal nedkylning.
Risken ökar hos både yngre och äldre personer, men är särskilt hög hos äldre på grund av försämrad blodcirkulation. Andra riskfaktorer är att ha legat ner utomhus, burit våta kläder eller vistats i blåsig och kall väderlek utan tillräckligt skydd.
Köldskador delas in i tre nivåer:
Ytliga skador – rodnad i vävnaden samt vätskefyllda blåsor i huden
Djupa skador – mörkare rodnad eller lila hud, blodfyllda blåsor
Fullhudsskador – vaxartad, vit eller grå hud med fläckar och svarta nekroser
Allmän nedkylning (hypotermi) uppstår när kroppen förlorar mer värme än den kan producera. När kroppstemperaturen sjunker påverkas flera kroppsfunktioner, särskilt hjärna och cirkulation.
Måttlig nedkylning (34–36 °C): Personen får frossa, blir förvirrad och orörlig. Puls och andning minskar gradvis.
Kraftig nedkylning (30–34 °C): Personen blir slö, musklerna kraftlösa och medvetandegraden sänks.
Under 28–30 °C är personen ofta medvetslös. Puls och andning kan vara mycket svåra att uppfatta.
Vid temperaturer under 26 °C kan personen verka livlös – men återupplivning är ofta möjlig.Akuta åtgärder vid nedkylning – praktiska insatser och övervakning
Vid nedkylning är det avgörande att snabbt identifiera tillståndet och inleda rätt åtgärder. Målet är att skydda personen från ytterligare värmeförlust, förhindra cirkulationskollaps och återställa kroppstemperaturen på ett kontrollerat sätt. Särskilt äldre personer, eller den som legat ute i kyla med våta kläder, löper hög risk att drabbas.
Akuta åtgärder vid nedkylning:
Säkra fria luftvägar
Ta av våta kläder, torka av kroppen och klä personen i varma och torra kläder
Förflytta den köldskadade till ett vindskyddat område
Lossa åtsittande kläder och se över cirkulation
Skydda mot ytterligare köld: svep in i filtar, linda in händer och fötter
Använd gärna värmeisolering runt extremiteter för att minska värmeförluster
Uppmuntra försiktig rörelse om möjligt
Ge varm och söt dryck om personen är vid medvetande
Lägg till värmande plagg, exempelvis mössa
Skydda eventuella lokala köldskador med förband
Om uppvärmningen sker för snabbt kan hjärtat börja slå oregelbundet. Därför ska en kraftigt nedkyld person vårdas på avdelning med hjärtövervakning. Behandlingen innebär kontrollerad upptining, där vården övervakar hjärtrytm, andning och medvetandegrad.
Det är viktigt att inte massera den nedkylda huden eller utsätta den för direkt värme, eftersom vävnadsskador då kan förvärras.
💭 Hur kan man som vårdpersonal känna igen tecken på köldskador i ett tidigt skede – även när personen själv inte upplever kylan som ett problem?
Recommended Comments
Join the conversation
You are posting as a guest. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.