📄 Traumatiska huvudskador

En traumatisk huvudskada orsakas alltid av yttre våld mot huvudet. Skadorna delas in efter svårighetsgrad och typ av påverkan på skallben, hjärnhinnor eller hjärnvävnad. Vid kraftigt trauma kan både skallben och hjärnans funktion påverkas, med risk för blödning och rubbning i centrala nervsystemet.

Symtom
• medvetslöshet
• vidgade, ljusstela pupiller
• andningsstillestånd eller långsam andning
• långsam puls och lågt blodtryck, ofta med blek eller cyanotisk hud

Hur allvarlig skadan är bedöms bland annat utifrån hur länge personen varit medvetslös och graden av medvetandepåverkan. Vid lindriga skador är påverkan kortvarig, medan allvarliga huvudskador kan ge långvarig medvetslöshet. Grundprincipen i all behandling är att upprätthålla andning och cirkulation för att säkerställa blodflöde till hjärnan och undvika syrebrist.

Olika typer av huvudskador
En skallskada kan delas in i två faser:
• Fas 1 – primär skada: uppkommer i skadeögonblicket.
• Fas 2 – sekundär skada: uppkommer efteråt på grund av svullnad, blödning, infektion eller kramper.

Primära hjärnskador
Primära hjärnskador omfattar skador som uppstår direkt vid traumat och påverkar hjärnans struktur.

Skallfrakturer
En skallfraktur innebär att skallbenet skadats. Detta ökar risken för skador på hjärnvävnaden eftersom en öppning kan uppstå in till hjärnhinnor och vävnad. Kraftig svullnad gör det intrakraniella utrymmet mindre. Skallfraktur kan ge inre blödningar som visar sig som blånader runt ögonen (glasögonblödning, brilhematom) eller bakom öronen. Läckage av likvor kan förekomma via näsa eller öron.

Commotio, contusio, laceration
De primära hjärnskadorna omfattar tre nivåer:
• Commotio cerebri (hjärnskakning) – medvetandepåverkan högst några minuter. Neurologiska symtom ska inte kvarstå efter uppvaknande. Huvudvärk, illamående, kräkningar och amnesi är vanligt. Förvirring och upprepade frågor är typiskt. Röntgen görs vid behov för att utesluta komplikationer.

• Contusio cerebri – en medelsvår hjärnskada med småblödningar i hjärnvävnaden. Ger längre medvetslöshet, kvarstående neurologiska symtom och minnesluckor som sträcker sig längre bakåt än olyckstillfället.

• Laceration cerebri – en svår hjärnskada där hjärnvävnaden slitits sönder. Personen är djupt medvetslös, saknar minne och befinner sig ofta i komatöst tillstånd. Prognosen är mycket allvarlig.

Sekundära hjärnskador
Sekundära hjärnskador utvecklas efter olyckan och orsakas oftast av intrakraniell tryckökning. Andra orsaker kan vara infektioner eller kramper, särskilt vid öppna skallskador.

Blödningar i hjärnan
Blödningar som ökar trycket i hjärnan delas in i:
• Epiduralblödning
• Subduralblödning
• Subarachnoidalblödning

Epiduralblödning
Symtom utvecklas snabbt, inom minuter till timmar. Oftast beror det på att en artär mellan dura mater och skallbenet brustit. Tillståndet är livshotande och kräver omedelbar kirurgi. Symtom inkluderar stark huvudvärk, illamående, svag puls, stigande blodtryck, sjunkande medvetandegrad och oregelbunden pupillreaktion.

Subduralblödning
Kan utvecklas akut eller kroniskt. Den akuta formen uppstår snabbt efter skadan och kan vara arteriell eller venös. Den kroniska formen utvecklas långsamt över veckor och ger ökande intrakraniellt tryck med symtom som huvudvärk, förvirring, trötthet och nedsatt ork. Prognosen är god om blödningen upptäcks tidigt.

Subarachnoidalblödning
Blödning mellan spindelvävshinnan och mjuka hjärnhinnan. Vanligaste orsaken är ruptur av ett aneurysm. Ger plötslig intensiv huvudvärk, ofta beskriven som en ”knäpp” eller ”klick”, samt nackstelhet och minnesförlust. Diagnos ställs med datortomografi, angiografi och lumbalpunktion.

Intrakraniell tryckstegring
Livshotande tillstånd där trycket i hjärnan ökar kontinuerligt. Vid svår skallskada pressas hjärnvävnad och likvor ned mot förlängda märgen, vilket kan stoppa andning och cirkulation. Kirurgisk behandling kan behövas för att minska trycket.

Diagnos
Utredning sker med sjukdomshistoria, vitalparametrar, neurologisk undersökning, datortomografi, MR, angiografi och lumbalpunktion. Målet är att snabbt identifiera blödning, svullnad eller infektion.

Akuta åtgärder vid skallskador
• Kontrollera säkerhet för både vårdtagare och personal.
• Säkerställ fria luftvägar (stabilt sidoläge, haklyft eller käklyft). Stabilisera nacken.
• Bedöm andning och saturationsnivå. Ge syrgas efter ordination.
• Bedöm cirkulation genom blodtryck och puls.
• Bedöm neurologi (ACVPU, pupillreaktion, motorik). Oro eller aggressivitet kan bero på syrebrist.
• Gör en helkroppsbedömning och undvik nedkylning.