Vilka prover tas för att ställa diagnosen hypertyreos och hypotyreos?

📄 Vilka prover tas för att ställa diagnosen hypertyreos och hypotyreos?

För att diagnostisera sjukdomar i sköldkörteln används framför allt blodprover som mäter nivån av hormoner och styrhormoner i kroppen. Dessa prover ger en bild av hur sköldkörteln fungerar och om den producerar för mycket eller för lite hormon.

Vid misstanke om hypertyreos (överproduktion):

• TSH (tyreoideastimulerande hormon): lågt vid hypertyreos, eftersom hypofysen försöker minska stimuleringen.

• T4 (tyroxin) och T3 (trijodtyronin): höga nivåer vid hypertyreos.

• Ibland kompletteras med antikroppstester (TRAK) för att påvisa autoimmun orsak, t.ex. Graves sjukdom.

Vid misstanke om hypotyreos (underproduktion):

• TSH: förhöjt vid primär hypotyreos, eftersom hypofysen ökar stimuleringen när sköldkörteln producerar för lite hormon.

• T4 (tyroxin): lågt vid hypotyreos.

• I vissa fall mäts även antikroppar mot sköldkörteln (anti-TPO) för att utreda autoimmun orsak, t.ex. Hashimotos tyreoidit.

📊 Fakta: Sköldkörtelrubbningar är vanliga, särskilt hos kvinnor. I Sverige behandlas cirka en halv miljon personer med levotyroxin för hypotyreos.
Källor: Socialstyrelsen ”Nationella riktlinjer för vård vid sköldkörtelsjukdomar”, 1177 Vårdguiden ”Sköldkörtelprov”