Självskadebeteende:
• Upprepade medvetna handlingar för att skada sig själv, ej suicidal.
• Lindrar psykisk smärta, ångest, känsla av tomhet eller kontrollförlust.
• Vanligt hos unga, debut i tonåren. Cirka 5 % av ungdomar i Sverige har någon gång skadat sig själva. Lika många tjejer som killar vid 14–15 år, avtar kring 30 år.
• Låg självkänsla, självhat, höga krav, trauma, stress, samsjuklighet (depression, ångest, EIPS, ätstörning).
• DBT + färdighetsträning, ev. läkemedel:
– Antidepressiva: Sertralin, Paroxetin, Mirtazapin
– Neuroleptika: Risperdal, Zyprexa, Abilify
– Ångestdämpande: Oxascand, Sobril, Stesolid
– Sömnmedel: Imovane, Propavan, Melatonin
• Trygg relation, respekt, bekräftelse, våga fråga, stöd till alternativa strategier, struktur i vardagen.
• Sömn, kost, motion, mindfulness, stresshantering.
Psykos:
• Allvarlig störning i verklighetsuppfattningen där tankar, känslor och sinnesintryck inte tolkas normalt.
• Personen upplever ofta hallucinationer (hör röster, ser saker som inte finns) och vanföreställningar (felaktiga uppfattningar om sig själv eller omvärlden).
• Saknar ofta sjukdomsinsikt, uppträder förvirrat, drar sig undan, tappar koncentration och kontakt med verkligheten.
• Debut vanligen i 18–40 år, drabbar ca 1 % av befolkningen någon gång i livet.
• Orsaker: genetisk sårbarhet, stress, droger, trauma, hjärnskada eller sjukdom (t.ex. schizofreni).
• Behandling: neuroleptika, stödjande miljö, trygghet, struktur, samtal och närståendestöd.
• Egenvård: regelbunden sömn, undvika stress, alkohol och droger.
Kortvarig psykos:
• Snabb debut (timmar–dagar) ofta efter stark stress eller traumatisk händelse.
• Återhämtning inom veckor, men behov av långvarigt stöd.
Långvarig psykos:
• Består i månader eller år, leder ofta till social isolering och ibland personlighetsförändring.
• Kräver långvarig behandling och rehabilitering.
Schizofreni:
• Kronisk psykossjukdom med störd verklighetsuppfattning, tankestörningar och känslomässig avflackning.
• Vanligaste psykossjukdomen, drabbar ca 0,8–1 % av befolkningen. Debut oftast 20–25 år (män något tidigare).
• Orsak: genetisk sårbarhet, störningar i dopaminsystemet, stress, droger, social belastning.
• Symtom: hallucinationer, vanföreställningar, desorganiserat tal/beteende, avflackade känslor, passivitet, isolering, bristande sjukdomsinsikt.
• Kan debutera sent (över 60 år) som VLOSP, ofta med syn-/hörselnedsättning och risk för demensutveckling.
• Behandling: neuroleptika (antipsykotika) – t.ex. Haldol, Leponex, Risperdal, Zyprexa, Abilify.
• Ofta kombineras med stödjande miljö, familjestöd, struktur och rehabilitering.
• Omvårdnad: lugn, tydlig kommunikation, respekt för individens upplevelse utan att bekräfta hallucinationen, kontinuitet och trygghet.
• Egenvård: regelbunden sömn, mat, hygien, aktivitet och stöd i vardaglig struktur.
Bipolär sjukdom:
• Kronisk sjukdom med växlingar mellan depression och mani/hypomani.
• Förekomst ca 2 % av befolkningen, debut ofta i 20-årsåldern, ärftlighet tydlig.
• Mani: kraftigt förhöjt stämningsläge, överaktivitet, minskat sömnbehov, snabb talföring, bristande omdöme, impulsivitet, ibland psykotiska drag.
• Hypomani: mildare form av mani – förhöjt stämningsläge utan psykos, ofta bibehållen funktionsförmåga.
• Orsaker: genetisk sårbarhet, stress, oregelbunden livsrytm, substansbruk.
• Behandling:
– Stämningsstabiliserande: Litium
– Antipsykotika: Abilify, Zyprexa, Risperdal
– Antidepressiva: Sertralin, Mirtazapin (kombineras försiktigt)
– Sömngivande: Propavan, Melatonin vid sömnstörning
• Psykologisk behandling: psykopedagogiska program, KBT, stöd till närstående.
• Omvårdnad: rutiner för sömn, kost, aktivitet, minska stimuli vid mani, skapa balans och trygghet, stödja följsamhet till behandling.
• Egenvård: regelbundna vanor, stresshantering, undvika alkohol och droger, känna igen tidiga varningstecken för skov.
Personlighetssyndrom / EIPS:
• Personlighetssyndrom = varaktiga mönster i tänkande, känslor och beteende som orsakar lidande eller svårigheter i relationer och social funktion.
• EIPS (emotionellt instabil personlighetsstörning, borderline) är vanligast inom psykiatrin.
• Förekomst ca 1–2 % av befolkningen, debut i sena tonår, vanligare hos kvinnor i vården.
• Kännetecknas av starka känslosvängningar, impulsivitet, tomhetskänsla, instabila relationer, självskadebeteende och rädsla för att bli övergiven.
• Försvarsmekanismer:
– Splitting: svart/vitt-tänkande, ser personer som helt goda eller onda.
– Projektion: tillskriver andra sina egna känslor (t.ex. ”du hatar mig”).
– Förnekande: borttränger obehaglig verklighet eller fakta.
– Projektiv identifikation: överför sina känslor till andra som börjar känna likadant.
• Samsjuklighet vanligt: depression, ångest, ätstörning, ADHD, missbruk.
• Behandling:
– Psykologisk: DBT (dialektisk beteendeterapi) – evidensbaserad huvudmetod
– Kompletterande terapier: KBT, schemafokuserad terapi, mentaliseringsbaserad terapi (MBT)
– Läkemedel (vid behov):
• Antidepressiva – Sertralin, Citalopram
• Antipsykotika – Abilify, Zyprexa (vid stark ångest/impulsivitet)
• Ångestdämpande – endast kortvarigt, risk för beroende
• Omvårdnad: respektfullt bemötande, tydliga gränser, förutsägbarhet, trygg relation, aktivt lyssnande och handledning i affektreglering.
• Egenvård: struktur i vardagen, sömn, kost, motion, stressreducering, avslappning, mindfulness, självmedkänsla.
Substansberoende:
• Beroende av alkohol, narkotika eller läkemedel som ger kontrollförlust, tolerans och abstinens.
• Personen fortsätter trots skador och negativa följder.
• Förekomst: vanligt i alla åldrar, blandmissbruk (alkohol + läkemedel) ökar hos kvinnor; äldre (65–80 år) dricker lika mycket som yngre.
• Orsaker: genetisk sårbarhet, uppväxt med missbruk, trauma, stress, psykisk ohälsa, sociala normer, tillgång till droger.
• Konsekvenser:
– Fysiska: magkatarr, bukspottkörtelinflammation, leverskador, infektioner, cancer (mun/svalg/mage), hjärnatrofi, hjärt–kärlproblem, frakturer, epilepsi.
– Psykiska: ångest, depression, paranoida symtom, psykos, minnesluckor, koncentrationssvårigheter, delirium tremens.
– Sociala: arbetsförlust, ekonomisk kris, konflikter, våld, hemlöshet, stigmatisering, medberoende hos anhöriga.
• Behandling:
– Avgiftning + samtalsterapi (KBT, motiverande samtal).
– Läkemedel:
• Alkoholberoende – Antabus, Campral, Naltrexon
• Ångest/depression – Sertralin, Mirtazapin
• Psykoser – Haldol, Risperdal
• Sömnstörning – Propavan, Melatonin
• Omvårdnad: stödja motivation, trygg miljö, ge information, observera abstinens, samverka med beroendevård, främja struktur och återfallsprevention.
• Egenvård: nykterhet, regelbundna vanor, fysisk aktivitet, stödgrupp (AA, Länkarna), hälsosam kost, stresshantering.
Medicinsk behandling / Psykofarmaka:
• Psykofarmaka = läkemedel som påverkar psykiska symtom genom att förändra signalämnen i hjärnan vid depression, psykoser, ångest, sömnproblem, bipolär sjukdom och beroende.
• Serotonin (5-HT):
– Bildas främst i tarmen, men verkar i hjärnan.
– Reglerar stämningsläge, sömn, aptit, impulsivitet och smärta.
– Brist → nedstämdhet, oro, ångest, sömnsvårigheter, depression.
– Ökas av antidepressiva (SSRI och SNRI).
• Dopamin (DA):
– Frisätts i hjärnans belöningssystem (vid t.ex. njutning, motivation, belöning).
– Påverkar lust, driv, rörelseförmåga, fokus och känslomässig energi.
– Brist → passivitet, initiativlöshet, motoriska problem (Parkinsonliknande symtom).
– Överskott → hallucinationer, vanföreställningar, mani, psykos.
– Påverkas av neuroleptika (antipsykotika) som blockerar dopaminreceptorer.
• Noradrenalin (NA):
– Utsöndras vid stress (från binjuremärg och hjärna).
– Reglerar vakenhet, fokus, energi, stressreaktion och blodtryck.
– Brist → trötthet, nedsatt koncentration, låg motivation.
– Överskott → oro, ångest, panik, hjärtklappning.
– Påverkas av SNRI och vissa antidepressiva.
• GABA (gamma-aminosmörsyra):
– Hjärnans viktigaste hämmande signalsubstans.
– Lugnar nervsystemet, motverkar stress och oro.
– Brist → ångest, sömnsvårigheter, spänningar, epilepsi.
– Ökas av bensodiazepiner (t.ex. Stesolid, Sobril) som förstärker GABA:s effekt.
• Acetylkolin (ACh):
– Viktigt för minne, inlärning, uppmärksamhet och muskelfunktion.
– Brist → minnesstörningar, koncentrationssvårigheter, kognitiv nedsättning (bl.a. vid Alzheimers sjukdom).
– Påverkas av kolinesterashämmare (t.ex. Aricept, Exelon) som bromsar nedbrytningen av acetylkolin.
Läkemedel
– Antidepressiva (SSRI/SNRI/TCA): vid depression, ångest, tvångssyndrom.
Sertralin – ökar serotonin, vanligast i primärvård, milda biverkningar.
Citalopram – lugnande, vid depression och oro, ofta väl tolererat.
Mirtazapin – dämpar ångest, förbättrar sömn, ökar aptit.
Efexor – SNRI, vid trötthet och låg energi, kan ge svettningar.
Anafranil – TCA, effektivt vid svår depression och tvångssyndrom, fler biverkningar.
– Antipsykotika (neuroleptika): vid psykos, schizofreni, mani.
Haldol – starkt dopaminblockerande, snabbverkande vid akut psykos.
Risperdal – dämpar hallucinationer, vanföreställningar och agitation.
Zyprexa – lugnande, vid långvarig psykos, kan ge viktökning.
Abilify – stabiliserar dopamin, mindre tröttande, även vid bipolär sjukdom.
Leponex – för svårbehandlad schizofreni, kräver blodkontroller.
– Stämningsstabiliserande: vid bipolär sjukdom, förebygger mani/depression.
Litium – reglerar stämningsläge, kräver regelbundna blodprov (risk för förgiftning).
Lamotrigin – alternativ till litium, även vid depression, god tolerans.
– Ångestdämpande (bensodiazepiner): vid kortvarig ångest, abstinens.
Oxascand – lugnande, dämpar oro, risk för beroende vid långvarig användning.
Sobril – liknande effekt, ofta korttidsbehandling vid kris.
Stesolid – även muskelavslappnande, används vid abstinens och sömnproblem.
– Sömngivande (hypnotika): vid insomningssvårigheter, sömnbrist.
Imovane – snabb insomning, kortverkande, risk för tolerans.
Propavan – ej beroendeframkallande, kan ge morgontrötthet.
Melatonin – kroppseget hormon, reglerar dygnsrytm, mild effekt.
– Vid alkoholberoende: minskar sug och återfall.
Antabus – blockerar nedbrytning av alkohol, ger kraftig reaktion vid intag.
Naltrexon – minskar belöningskänslan av alkohol, minskar sug.
Campral – stabiliserar signalsubstanser, dämpar sug vid nykterhet.
• Viktigt: behandling ska vara individuellt anpassad, följas upp regelbundet och ges tillsammans med psykologisk och social behandling.
• Vanliga biverkningar: trötthet, muntorrhet, viktförändring, yrsel, sexuell dysfunktion, extrapyramidala symtom (stelhet, skakningar).
• Risker: beroende (bensodiazepiner), litiumförgiftning, försämring vid snabb utsättning.
• Omvårdnad: observera effekt/biverkningar, uppmuntra följsamhet, ge tydlig information, stöd i vardagsrutiner och egenvård.
Utvalda behandlingar
KBT (Kognitiv beteendeterapi):
– Syftar till att förändra negativa tankemönster och beteenden som skapar eller vidmakthåller psykisk ohälsa.
– Bygger på samarbete mellan terapeut och patient med tydliga mål och hemuppgifter.
– Fokus på här-och-nu och på samband mellan tanke – känsla – handling.
– Används vid depression, ångest, fobier, tvång, ätstörning, sömnproblem.
– Effekt: ökad insikt, bättre självkontroll, minskad stress och ångest.
– Vanliga tekniker: beteendeaktivering, exponering, omstrukturering av tankar.
DBT (Dialektisk beteendeterapi):
– Utvecklad ur KBT, särskilt för EIPS (emotionellt instabil personlighetsstörning).
– Fokuserar på balans mellan förändring och acceptans.
– Innehåller fyra färdighetsområden: mindfulness, känsloreglering, krishantering, relationsfärdigheter.
– Målet är att minska självskadebeteende, impulsivitet och känslomässig instabilitet.
– Består av individuell terapi, gruppträning och telefonstöd.
– Effekt: ökad stabilitet, självkontroll och livskvalitet.
Internetbaserad behandling:
– Digital form av terapi, oftast KBT via nätet.
– Kan innehålla textmaterial, övningar, videokontakt eller chatt med behandlare.
– Bedömning görs med skattningsformulär och digitala journaler.
– Fördelar: tillgängligt, flexibelt, kostnadseffektivt.
– Passar vid lindrig–måttlig depression, ångest, stress, sömnproblem.
– Kräver motivation och förmåga till självständigt arbete.
ESL (Ett självständigt liv):
– Program för personer med långvarig psykisk ohälsa (ofta schizofreni).
– Syftar till att stärka färdigheter för vardagsliv, boende, ekonomi, hygien, social kontakt och hälsa.
– Gruppbaserat och praktiskt, leds ofta av personal inom psykiatrin.
– Tränar planering, problemlösning, kommunikation och stresshantering.
– Mål: ökad självständighet, ansvar och delaktighet i samhället.
Övriga behandlingar
ECT (Elbehandling / Elektrokonvulsiv terapi):
– Används vid svår depression, djup psykos eller katatoni när annan behandling inte haft effekt.
– Ges under narkos, elektriska impulser framkallar ett kontrollerat krampanfall som påverkar hjärnans signalsubstanser.
– Behandlingen ges vanligtvis 2–3 gånger per vecka, totalt 6–12 gånger.
– Effekt: snabb förbättring av stämningsläge, minskad självmordsrisk, återvunnen kontakt med verkligheten.
– Vanliga biverkningar: tillfällig minnesstörning, huvudvärk, trötthet efter behandling.
– Används under noggrann medicinsk övervakning och med informerat samtycke.
ACT (Acceptance and Commitment Therapy):
– En vidareutveckling av KBT.
– Fokus på att acceptera tankar och känslor istället för att kämpa emot dem.
– Betonar handling utifrån personliga värderingar (“att leva ett värdefullt liv trots svåra känslor”).
– Innehåller mindfulness och träning i psykologisk flexibilitet.
– Effekt: minskad stress, bättre självkännedom och ökad livskvalitet.
CFT (Compassion Focused Therapy):
– Syftar till att utveckla självmedkänsla och minska självkritik.
– Bygger på samspelet mellan tre känsloreglerande system:
1. Hotsystemet (rädsla, oro)
2. Drivsystemet (prestation, belöning)
3. Trygghetssystemet (omsorg, lugn, samhörighet)
– Hjälper personer med stark skam, skuld eller inre hårdhet mot sig själva.
– Effekt: ökad trygghet, empati och balans mellan systemen.
Psykoedukation:
– Informationsbaserad behandling som ger kunskap om diagnos, behandling och egenvård.
– Syftar till att öka förståelsen, minska oro och förbättra följsamhet till behandling.
– Vanlig del i program som KBT, DBT, ESL och vid bipolär sjukdom.
Utvalda begrepp:
Hallucination:
– Sinnesintryck utan verklig yttre källa.
– Personen hör, ser, känner, luktar eller smakar något som inte finns.
– Vanligast är hörselhallucinationer (röster).
– Förekommer vid psykoser, schizofreni, demens, hög feber, alkoholabstinens.
Vanföreställningar:
– Felaktiga föreställningar som inte delas av andra och inte ändras trots motbevis.
– Kan vara paranoida (förföljelseidéer), grandiosa (överdriven självtro), religiösa eller somatiska (sjukdomsidéer).
– Vanligt vid psykoser och schizofreni.
Suicid (självmord):
– Medveten handling som leder till egen död.
– Föregås ofta av psykisk sjukdom, depression, hopplöshet eller trauma.
– Riskfaktorer: tidigare försök, ensamhet, missbruk, allvarlig sjukdom, brist på stöd.
– Suicidtankar är alltid ett varningssymtom som ska tas på allvar.
Suicidprevention:
– Alla åtgärder som syftar till att förebygga självmord.
– Innefattar att identifiera risker, fråga rakt, ge stöd, skapa trygg miljö och snabbt koppla in vård.
– Samarbete mellan vård, närstående och samhällsinstanser.
– Viktigt: öppenhet, respekt och att aldrig lämna en person i akut kris ensam.
───────────────────────────────────────────────────────────────────────────────
Recommended Comments
Join the conversation
You are posting as a guest. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.