Missbruk och beroendestörningar

Missbruk och beroende utgör en betydande del av den psykiska ohälsan. Missbruk innebär att en person använder ett ämne eller ägnar sig åt ett beteende i sådan omfattning att det blir skadligt för individen själv eller för omgivningen. Beroende innebär att relationen till det man missbrukar blivit så stark att det är svårt eller omöjligt att avstå.

Alkohol- och drogmissbruk är vanligt förekommande och påverkar inte bara den som missbrukar utan även familj, vänner och samhället i stort. I Sverige uppskattas omkring 330 000 personer vara beroende av alkohol.

Spelberoende innebär att individen tappar kontrollen över sitt spelande. Det kan handla om allt från nätcasino, betting och poker till aktiehandel eller lotter. Spelandet leder ofta till ekonomiska problem, relationssvårigheter och psykiskt lidande.

Sexmissbruk skiljer sig från många andra missbruk genom att sexualitet i sig inte är skadligt. Det problematiska ligger i det tvångsmässiga beteendet och i de riskfyllda situationer individen försätter sig i, vilket kan få allvarliga konsekvenser för hälsa och relationer.

Det finns även andra former av beroende, såsom internetberoende, dataspelsberoende, shoppingberoende och beroende av makt eller bekräftelse. Gemensamt för dessa är att de begränsar individens liv och leder till förlust av kontroll.

Sårbarheten för missbruk varierar mellan individer. Genetiska faktorer, uppväxtmiljö och sociala förhållanden spelar stor roll. Hjärnans belöningssystem och signalsubstanser som dopamin påverkar risken att fastna i beroendebeteenden. Vissa personlighetstyper, exempelvis ängsliga, antisociala eller starkt sensationssökande, löper större risk att utveckla missbruk.

Behandling kan ske genom psykoterapi, exempelvis KBT eller DBT, ofta i kombination med stödgrupper och ibland medicinsk behandling.

Ätstörningar

Ätstörningar är en särskild form av beroendeproblematik där relationen till mat, kropp och kontroll blivit störd. I Sverige beräknas omkring 100 000 personer leva med någon form av ätstörning. Den största riskgruppen är unga kvinnor, men tillståndet förekommer även hos män.

Ätstörningar kan fungera som ett sätt att hantera ångest, skam eller känslor av maktlöshet, men de kan också utvecklas ur till synes oskyldig bantning som successivt spårar ur.

De vanligaste formerna är:

Anorexi, som kännetecknas av extrem kalorirestriktion, stark rädsla för viktuppgång och en förvrängd kroppsuppfattning. Tillståndet kan leda till allvarliga kroppsliga komplikationer och är potentiellt livshotande.

Bulimi, där individen växlar mellan hetsätning och kompensatoriska beteenden som kräkning, laxering eller överdriven träning. Även här finns en stark fixering vid kropp och vikt.

Närliggande tillstånd är ortorexi, där fokus ligger på extremt ”hälsosam” kost och träning, samt megarexi, som innebär en tvångsmässig strävan efter ökad muskelmassa.

Behandling av ätstörningar inleds ofta med att stabilisera ätbeteendet, men långsiktig förbättring kräver att bakomliggande tankemönster, känslor och självbild bearbetas genom psykoterapi.