Rollfördelning och grupputveckling

Den informella rollfördelningen i en grupp sker genom en komplex process som människor ofta inte är medvetna om. Den påverkas av vilken typ av grupp det är, vilka individer som ingår, vilka roller medlemmarna brukar ha i andra grupper, vilka förväntningar som finns samt hur man ser på sig själv och andra. Trots att rollfördelningen har stor betydelse sker den oftast utan att diskuteras öppet. Det är sällan man samtalar om vem som ska vara ledare, clown eller kritiker, ändå etableras dessa roller snabbt.

I vissa grupper sker rollfördelningen smidigt, särskilt när medlemmarna känner varandra sedan tidigare. Barn i förskolan som ska leka eller elever som arbetar i grupp vet ofta tidigt vem som tar initiativ, vem som organiserar och vem som följer. I nya grupper där medlemmarna inte känner varandra kan processen däremot bli mer konfliktfylld. En person som ofta intar en ledarroll kan hamna i konkurrens med en annan stark ledargestalt och tvingas välja mellan att anpassa sig eller utmana.

Rollfördelningen är inte fast. Även om någon tidigt får en viss roll kan den förändras över tid, exempelvis när nya medlemmar tillkommer eller när gruppen ställs inför nya situationer som kräver andra egenskaper.

Grupptryck

Grupptryck innebär att individen anpassar sina åsikter eller handlingar för att passa in i gruppen. Detta är en grundläggande överlevnadsmekanism eftersom människan är beroende av gruppen för trygghet och tillhörighet. För att gruppen ska fungera behöver medlemmarna anpassa sig till varandra.

Många upplever sig som självständiga individer som följer sin egen övertygelse, men forskning visar att de flesta människor är mycket mottagliga för grupptryck. Behovet av att passa in är ofta starkare än viljan att sticka ut. Ett välkänt exempel är Solomon Aschs experiment från 1956, som visade hur lätt människor påverkas av omgivningen även när den egna övertygelsen är stark.

I experimentet placerades åtta manliga studenter i ett rum. Endast en var försöksperson, övriga var medhjälpare till forskaren. Uppgiften var att jämföra linjer och avgöra vilken som var lika lång. När majoriteten medvetet började svara fel valde försökspersonen ofta att följa gruppen trots att svaret var uppenbart. Av femtio försökspersoner svarade sjuttiofem procent fel minst en gång. Efteråt angav många att gruppen förmodligen hade rätt, att det kunde vara fel på den egna synen eller att de inte ville avvika.

Åskådareffekten

Åskådareffekten beskriver situationer där många människor bevittnar något negativt utan att ingripa. Ju fler som är närvarande, desto mindre sannolikt är det att någon agerar. Ansvaret fördelas mellan åskådarna och försvagas, samtidigt som andras passivitet signalerar att ingripande inte förväntas. Eventuella skuldkänslor hanteras ofta genom bortförklaringar och rationaliseringar.

Polariseringseffekten

Polariseringseffekten innebär att människor med liknande åsikter tenderar att bli mer extrema efter att ha diskuterat med varandra. Individer med från början måttliga uppfattningar kan genom gruppdiskussion utveckla starkare och mer ytterliggående ståndpunkter. Detta förklaras bland annat av att man hör fler argument som bekräftar den egna uppfattningen.

Grupplättja

Grupplättja, eller social lättja, innebär att individens arbetsinsats ofta minskar när arbetet utförs i grupp. Fenomenet visades tidigt av Max Ringelmann i experiment där personer drog i rep. Ju fler som deltog, desto mindre kraft bidrog varje individ med. Detta förklaras ofta med motivationsförlust, anonymitet och avsaknad av tydliga prestationsnormer och gemensamma mål.

Den goda människan

Mycket forskning inom socialpsykologin visar människans sårbarhet för grupptryck, makt och ansvarsförskjutning. Samtidigt finns många exempel på motsatsen, där människor visar civilkurage och ingriper trots risker. Att stå upp mot orättvisor, ifrågasätta destruktiva ledare eller försvara utsatta visar att människan inte enbart är svag utan också har en stark och ansvarstagande sida. Civilkurage påverkas bland annat av närhet till situationen, känsla av ansvar, empati och vana att agera utifrån sina värderingar.