Självbild och identitet – ”Vem är jag?”

Brukar man kasta en blick på sin egen spegelbild hemma eller på gatan, söka den i skyltfönster och blanka fasader – eller kanske undvika den helt? Att se sig själv utifrån kan väcka både nyfikenhet och obehag. Ibland kan känslan vara att få finnas till och vara en del av andras verklighet. I andra stunder tar tvivel över: Är det där verkligen jag? Spelar jag någon roll? Frågor om självbild, värde och identitet väcks ofta i mötet med den egna spegelbilden. Den egna personen är den enda människa vi med säkerhet vet kommer att följa oss genom hela livet. Trots det finns det inga garantier för att vi känner oss själva så väl som vi tror. Att försöka förstå sig själv bättre kan vara både utvecklande och utmanande.

Självet

Självet är ett begrepp som används inom psykologin för att beskriva individen som helhet. Det finns ingen enhetlig definition, eftersom begreppet används på olika sätt inom olika teorier. I allmän bemärkelse kan självet förstås som hela personligheten – upplevelsen av att vara just den man är. Begreppet förekommer ofta i sammansatta ord som självbild, självkänsla och självförtroende, där fokus ligger på hur individen uppfattar och värderar sig själv.

Identitet

Identitet kan beskrivas som definitionen av vem man är. Om självet är personen i sin helhet kan identiteten ses som den bild eller beskrivning man har av sig själv. Identiteten har två sidor. Jagidentiteten är identitetens inre kärna och handlar om upplevelsen av att vara en sammanhängande och unik person, tydligt avgränsad från andra. Den sociala identiteten formas i relation till omvärlden och rymmer individens roller och grupptillhörigheter, till exempel yrkesroll, familjeroll och sociala sammanhang. En stabil identitet innebär att man upplever sig som samma person över tid och ser sig själv som ansvarig för sina tankar och handlingar, även när livet förändras.

Identitetsutveckling

Identitetsutveckling sker under hela livet men är särskilt intensiv under uppväxten. Som barn formas identiteten genom samspelet mellan egna erfarenheter och omgivningens reaktioner. Under ungdomsåren är det vanligt att tidigare självbilder ifrågasätts och omvärderas. Även i vuxen ålder kan identiteten påverkas av livshändelser som sjukdom, separation eller existentiella funderingar.

Roller och rollkonflikter

Identiteten består av flera roller, både formella och informella. Formella roller tilldelas genom beslut, exempelvis yrkesroller eller uppdrag i organisationer. Informella roller uppstår utan formella beslut och formas genom samspel med andra. Rollkonflikter kan uppstå när olika roller ställer motstridiga krav eller när omgivningen har olika förväntningar på individen i samma situation. Detta kan skapa stress och påverka självbilden.

Självbild

Självbilden är den subjektiva uppfattningen av vem man är. Den behöver inte stämma överens med verkligheten eller med hur andra ser på individen. Vissa människor har hög överensstämmelse mellan självbild och faktiskt själv, medan andra har låg. Forskning visar att människor ofta bär på flera självbilder som aktiveras i olika situationer.

Självinsikt

Självinsikt innebär att ha god kännedom om sina styrkor, begränsningar och reaktionsmönster. En person med god självinsikt ser sig själv mer realistiskt och förstår hur det egna beteendet påverkar andra. Detta är betydelsefullt för psykisk hälsa och särskilt viktigt i arbete med andra människor.

Självkänsla och självförtroende

Självkänsla handlar om hur man värderar sig själv som person och om man upplever att man duger som man är. Självförtroende handlar om tilliten till den egna förmågan att klara uppgifter och prestera. Självkänsla och självförtroende sammanfaller inte alltid och kan utvecklas oberoende av varandra.

Kroppsuppfattning

Kroppsuppfattning är en del av självbilden och handlar om hur individen upplever sin kropp, dess utseende och funktion. Den formas av kroppens faktiska förutsättningar, personliga erfarenheter, personlighet samt samhällets kulturella ideal. I dagens samhälle har kroppen blivit en stark symbol för framgång, kontroll och värde, vilket kan bidra till psykisk ohälsa när idealen upplevs som svåra att leva upp till.