Julio Moraga

Intentioner bakom lagstiftning: god vård, rättvisa, jämlikhet Lagar inom vård och omsorg är inte bara administrativa verktyg – de uttrycker vad samhället anser vara viktigt i mötet mellan människor. Bakom varje lagformulering finns värden som speglar vår gemensamma människosyn och våra etiska principer. När du som undersköterska följer lagen, bidrar du också till att dessa värden blir verklighet i människors liv. En grundläggande intention är att vården ska vara god. Det betyder att den ska hålla hög kvalitet, bygga på respekt för individens rätt till självbestämmande och ges i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. God vård handlar både om hur insatserna planeras och hur de genomförs – alltså både organisation och bemötande. En annan viktig princip är rättvisa. Det innebär att vård och omsorg ska fördelas efter behov – inte efter ekonomi, kön, bakgrund eller andra faktorer som inte hör till saken. Alla ska ha samma rätt till stöd, behandling och respekt, oavsett livssituation. Med jämlikhet menas att alla människor ska ha likvärdig tillgång till vård och omsorg. För att uppnå det krävs ibland att vi kompenserar för ojämlika förutsättningar. Det kan betyda att du behöver ge mer tid till någon som har svårt att uttrycka sig, eller anpassa din kommunikation så att den passar en person med kognitiv svikt eller språkbarriärer. Jämlikhet innebär alltså inte att alla behandlas exakt lika – utan att alla ges möjlighet att få sina behov tillgodosedda på rätt sätt. Att förstå lagarnas intentioner hjälper dig som undersköterska att arbeta mer medvetet. Det handlar inte bara om att följa regler, utan om att bidra till ett rättvist samhälle där varje individ blir sedd, skyddad och respekterad.

Människosyn, autonomi och värdighet Lagar, riktlinjer och värdegrund bygger alla på en gemensam människosyn: att varje individ har ett unikt värde och rätt att leva sitt liv på sitt eget sätt. I vården uttrycks detta genom begrepp som autonomi och värdighet. Autonomi betyder självbestämmande – rätten att fatta egna beslut, även när man är beroende av hjälp från andra. Det handlar inte bara om stora val som boende eller behandling, utan också om vardagliga saker: vad man vill äta, när man vill gå upp eller hur man vill bli bemött. Värdighet innebär att bli sedd som den man är, med sina erfarenheter, känslor och behov. Det betyder att respektera integritet, visa hänsyn i kroppsnära situationer, och att aldrig förenkla eller förminska en person. För undersköterskan innebär detta att hela tiden väga in hur den enskilde personen upplever vården. Det räcker inte att göra rätt – det måste också kännas rätt för den man hjälper. Det är detta som gör undersköterskans roll både praktisk och djupt mänsklig.

Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen Inom äldreomsorgen finns en särskilt formulerad nationell värdegrund som utgår från Socialtjänstlagen. Där står det att äldre personer ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Det är inte bara en målsättning – det är en skyldighet för personal och verksamheter att sträva efter i det dagliga arbetet. Värdegrunden lyfter fram att omsorgen ska bygga på respekt för den äldres självbestämmande, integritet och individuella behov. Det innebär till exempel att en person har rätt att få bestämma över sin dag, hur hjälpen ska ges, och av vem. Även små val kan vara avgörande för att känna kontroll och mening i vardagen. För undersköterskan innebär det att vara uppmärksam på varje persons livsberättelse, önskemål och vanor – och att försöka anpassa stödet därefter, så långt det är möjligt. Det handlar inte bara om att göra “rätt” saker, utan om att göra dem på ett sätt som upplevs som värdigt och medmänskligt. Den nationella värdegrunden är en vägledning som påminner om att äldreomsorg handlar om mer än hjälp – det handlar om livskvalitet. Vill du genomgå utbildningen kan du klicka på länken: https://utbildning.socialstyrelsen.se/learn/courses/4/aldreomsorgens-nationella-vardegrund Du kan också läsa hela dokumentet här:

Vad menas med värdegrund? Värdegrunden är de grundläggande värderingar som ska genomsyra all vård och omsorg i Sverige. Det handlar om synen på människan och om vilket förhållningssätt personalen ska ha i mötet med den enskilda individen. Värdegrunden är inte en lag i sig, men den ligger till grund för hur lagar tolkas och tillämpas i praktiken. I centrum står tanken om allas lika värde, varje människas rätt till självbestämmande, delaktighet, och att bli bemött med respekt och värdighet. Det innebär att varje person har rätt att bli sedd som en individ – med egna behov, önskemål och livserfarenheter – inte bara som patient eller brukare. För undersköterskan betyder det att se bortom rutiner och moment, och i stället möta varje person med lyhördhet och omtanke. Det kräver både kunskap och reflektion, men också mod att stå upp för den värdegrund vården bygger på – särskilt i situationer där tiden är knapp eller resurserna begränsade. Värdegrunden hjälper personalen att fatta rätt beslut, särskilt när det inte finns ett självklart rätt eller fel. Den är en påminnelse om varför vård och omsorg finns – och för vem.

Lagens roll i att skydda individen och personalen I vård och omsorg finns alltid en risk att människor far illa – inte på grund av illvilja, utan på grund av misstag, stress, otydlig kommunikation eller bristande rutiner. Lagarna finns där för att minska den risken. De fungerar som ett skyddsnät både för individen som tar emot vård och för den som ger den. För den enskilde innebär lagarna en rätt att bli sedd, hörd och respekterad. Det handlar om att få rätt vård i rätt tid, att kunna påverka beslut, och att känna sig trygg med att personlig information hanteras med diskretion. Lagarna sätter gränser för vad vårdpersonalen får göra – men också vad de måste göra. För personalen, inklusive undersköterskor, innebär lagarna ett stöd. De visar vad som förväntas i olika situationer, minskar risken för att stå ensam med svåra beslut, och ger tydlighet när något går fel. Att följa lagen är en del av det professionella ansvaret, men det är också en trygghet – det skyddar dig från att fatta godtyckliga beslut eller dras in i situationer där du inte vet vad som gäller. När lagar följs skapas en miljö där tillit och respekt kan växa. Det ger bättre förutsättningar för både vårdkvalitet och arbetsmiljö.

Vad som händer om lagar inte följs När lagar och regler inom vård och omsorg inte följs kan det få allvarliga konsekvenser – både för individen som får vård och för den personal som är ansvarig. Lagarna finns inte bara som formella krav, utan för att skydda människors liv, hälsa, integritet och rätt till en värdig behandling. När dessa regler brister riskerar tryggheten att raseras. För den enskilda personen kan det handla om utebliven eller felaktig vård, kränkningar av den personliga integriteten eller allvarliga misstag som leder till fysisk eller psykisk skada. I sådana fall kan det uppstå ett behov av att anmäla händelsen, antingen genom Lex Maria (vid allvarliga vårdskador) eller Lex Sarah (vid missförhållanden i omsorgen). För personalen kan det leda till disciplinära åtgärder, uppsägning eller i vissa fall rättsliga konsekvenser. Undersköterskor omfattas av ett yrkesansvar där det förväntas att man känner till och följer de regler som gäller – även om det är någon annan som fattat besluten. Att agera enligt gällande lagstiftning är en del av det professionella uppdraget. Även organisationen kan påverkas. Brister kan leda till kritik från tillsynsmyndigheter som Inspektionen för vård och omsorg (IVO), vilket i sin tur kan få betydelse för verksamhetens förtroende, ekonomi och framtid. Att följa lagar och regler handlar alltså inte bara om att undvika problem – det är en förutsättning för att skapa en trygg, säker och etisk vård- och omsorgsmiljö.

Syftet med reglering Vård och omsorg berör människor i utsatta och ofta livsavgörande situationer. För att skydda den enskildes rättigheter och säkerställa att alla får en god och jämlik vård finns det behov av tydliga regler. Regleringen – i form av lagar, föreskrifter och riktlinjer – fungerar som ett ramverk för vad som är tillåtet, vad som är förbjudet och vad som förväntas av personal inom vård och omsorg. Syftet med dessa regler är att skapa trygghet, kvalitet och rättssäkerhet. Både patienter och personal ska veta vilka rättigheter och skyldigheter som gäller. För personalen ger regleringen stöd i yrkesutövningen och tydlig vägledning i svåra situationer. För samhället i stort handlar det om att resurser används på ett effektivt och rättvist sätt, där alla behandlas med respekt och värdighet – oavsett ålder, kön, bakgrund eller livssituation. Regleringen visar också på de värden som vården vilar på: människors lika värde, integritet, självbestämmande och behov av trygghet. Den bidrar till att vården bedrivs på ett professionellt sätt och hjälper till att förebygga misstag, felbehandlingar och oetiska beteenden.

📄 Blek, men säger inget – fallet Nour 🔺 Avancerad nivå – kroppens signaler kräver tolkning och kan ha flera möjliga orsaker Nour, 38 år, bor på ett LSS-boende och kommunicerar mest med blickar och gester. På förmiddagen märker Olivia att hon ligger kvar längre än vanligt, inte vänder sig om när hon blir tilltalad. Huden ser blek ut, ögonen matta. Hon har inte ätit frukost, men inga ord eller tecken kommer. När Olivia tar tempen visar den 38,6 – första mätningen på flera dagar. Inga synliga sår, inget hostande, ingen feberkänsla uttryckt. Bara stillhet, en blek panna och något i kroppen som dragit sig undan. 💬 Dela gärna dina tankar i kommentarsfältet nedan.

📄 Varm, men fryser ändå – fallet Marita 🔸 Mellannivå – subtila förändringar i funktion som kräver förståelse för hur kroppen ska fungera Marita, 90 år, sitter invirad i en filt trots att rummet är varmt. Olivia tycker att kinderna ser rödare ut än vanligt och lägger märke till att Marita skakar lätt om händerna. "Jag fryser inifrån," säger hon lågt. Temperaturen visar 38,1. Hon vill inte ha något att äta, säger att lukten av mat gör henne illamående. Olivia funderar – är det en infektion på gång? En reaktion på något annat? Det finns inga tydliga lokalsymtom, men kroppen känns febrig, trots filt, tröja och täcke. 💬 Dela gärna dina tankar i kommentarsfältet nedan. 💬 Dela gärna dina tankar i kommentarsfältet nedan.

📄 Inte sig själv idag – fallet Bengt 🔺 Avancerad nivå – kroppens signaler kräver tolkning och kan ha flera möjliga orsaker Bengt, 86 år, är vanligtvis pratsam och gillar rutinerna på avdelningen. Men den här morgonen sitter han tyst med blicken i bordsskivan. Han svarar kort, verkar förvirrad och har inte rört sin frukost. Olivia märker att han är lite varmare än vanligt, men inte febrig. Inga klagomål, ingen synlig smärta. Bara det där förändrade uttrycket, det där som skaver mot hur han brukar vara. Det är som om något i kroppen stör helheten – men ännu inte fått något namn. 💬 Dela gärna dina tankar i kommentarsfältet nedan.

📄 Kan inte hålla i saker längre – fallet Ardita 🔺 Avancerad nivå – kroppens signaler kräver tolkning och kan ha flera möjliga orsaker Ardita, 72 år, har alltid varit noggrann med detaljer. Hon brukar sticka, skriva listor för hand och hjälpa till i köket. Men Olivia har börjat lägga märke till att saker ofta glider ur händerna. Garnet trasslar sig, pennan tappas i golvet. Ardita skakar på huvudet och skrattar bort det, men det händer oftare nu. Fingrarna rör sig stelare, handgreppet känns svagare. Hon nämner ibland att det "domnar till" i handen på natten. Det är inget hon söker hjälp för – men förändringen märks tydligt i det lilla. 💬 Dela gärna dina tankar i kommentarsfältet nedan.

📄 Ramlar ofta numera – fallet Tomislav 🔺 Avancerad nivå – kroppens signaler kräver tolkning och kan ha flera möjliga orsaker Tomislav, 79 år, har börjat få blåmärken på armarna. Först trodde Olivia att det handlade om sköra kärl – men nu berättar Tomislav att han "snubblat till" flera gånger senaste veckorna. En gång i trädgården, en annan i hallen. Han beskriver det som att benen "inte riktigt lyder". Balansen verkar svikta ibland när han vänder sig eller reser sig hastigt. Samtidigt sover han dåligt och verkar nedstämd. Kroppen bär inte som förr – men vad är det egentligen som får den att börja vackla? 💬 Dela gärna dina tankar i kommentarsfältet nedan.

📄 Kommer inte upp ur stolen – fallet Lena 🔸 Mellannivå – subtila förändringar i funktion som kräver förståelse för hur kroppen ska fungera Lena, 81 år, sitter ofta vid fönstret i dagrummet. Hon brukar resa sig själv när det är dags för lunch, men idag blir hon sittande. Olivia ser hur Lena spjärnar med armarna mot armstöden men liksom inte får kraften att lyfta kroppen. Hon skrattar lite åt det själv, säger att hon "nog har suttit för länge". När Olivia hjälper henne upp, känns benen svaga. Det är inte första gången. Det är bara det att det börjat hända oftare – och att Lena blivit van att förklara bort det. 💬 Dela gärna dina tankar i kommentarsfältet nedan.

📄 Blir yr när hon reser sig – fallet Elina 🔺 Avancerad nivå – kroppens signaler kräver tolkning och kan ha flera möjliga orsaker Elina, 66 år, är van att klara sig själv, men på sistone har Olivia märkt att hon blir stående en stund efter att ha rest sig från sängen. En morgon sätter sig Elina snabbt ner igen och säger att "det snurrar till ibland". Hon har börjat undvika längre promenader och verkar mer försiktig i sina rörelser. Tryckfall? Läkemedel? Något med ämnesomsättningen? Hon äter bra, sover okej, men något i kroppen känns ur takt. När vardagliga rörelser förändras – är det ibland kroppen som viskar att balansen inuti håller på att skifta. 💬 Dela gärna dina tankar i kommentarsfältet nedan.

📄 Jättetörstig hela tiden – fallet Mervi 🔸 Mellannivå – subtila förändringar i funktion som kräver förståelse för hur kroppen ska fungera Mervi, 59 år, har börjat be om vatten oftare. Olivia reagerar på att vattenkannan på rummet alltid är tom, och att Mervi går upp flera gånger på natten för att kissa. Hon har inga tecken på infektion, men säger att hon känner sig torr i munnen och "aldrig blir riktigt släckt". Det är varmt ute, men något med törsten känns överdrivet. Samtidigt verkar hon tröttare än vanligt, sitter tyst länge efter promenaderna. Olivia funderar – är det vädret, medicinerna… eller kroppen som försöker signalera ett inre skifte? 💬 Dela gärna dina tankar i kommentarsfältet nedan.

📄 Konstig i kroppen – fallet Sigge 🔸 Mellannivå – subtila förändringar i funktion som kräver förståelse för hur kroppen ska fungera Sigge, 74 år, har diabetes typ 2 men brukar ha koll. Idag verkar han ur balans. Olivia märker att han rör sig långsammare, är ovanligt tyst och fumlar med kaffekoppen. Han säger att han känner sig ”konstig i kroppen”, men kan inte förklara hur. Inga tydliga tecken på infektion, inget illamående – bara något som inte stämmer. Olivia föreslår att de kollar blodsockret, men Sigge skakar på huvudet. "Det går nog över." Ibland säger kroppen ifrån innan orden hinner med – och då krävs en blick som känner igen det tysta. 💬 Dela gärna dina tankar i kommentarsfältet nedan.

📄 Äter – men blir bara tröttare – fallet Mirek 🔺 Avancerad nivå – kroppens signaler kräver tolkning och kan ha flera möjliga orsaker Mirek, 69 år, har god aptit och lämnar sällan något på tallriken. Men Olivia har börjat lägga märke till ett mönster – efter måltiderna blir han ofta blek och måste lägga sig. Han klagar inte, men säger att han ”behöver smälta lite”. Han verkar dämpad i timmar efter maten, ibland illamående, ibland bara stilla. Olivia undrar om det handlar om magen, blodsockret – eller kanske något annat? När kroppen reagerar, trots att allt ser normalt ut, krävs det att man vågar ställa frågan: vad händer egentligen efter maten? 💬 Dela gärna dina tankar i kommentarsfältet nedan.

📄 Vill inte äta längre – fallet Gustav 🔺 Avancerad nivå – kroppens signaler kräver tolkning och kan ha flera möjliga orsaker Gustav, 87 år, brukade alltid fråga vad som stod på menyn. Men under den senaste veckan har han tystnat kring måltiderna. Olivia ser hur han petar i maten, ibland bara luktar på den, och säger att han inte är hungrig. När hon frågar om något är fel skakar han bara på huvudet. Vikten har börjat gå ner, hakan ser skarpare ut. Det är inget dramatiskt, men något har förändrats. Aptiten är ofta kroppens spegel – men vad speglar den nu? Trötthet? Sorg? Något mer fysiskt? Olivia skriver ner vad hon ser – för kroppen tiger, men visar. 💬 Dela gärna dina tankar i kommentarsfältet nedan.

📄 Ont i magen efter maten – fallet Namira 🔸 Mellannivå – subtila förändringar i funktion som kräver förståelse för hur kroppen ska fungera Namira, 63 år, har bott på samma avdelning i flera år. Hon är stillsam, sköter mycket själv och säger sällan till i onödan. Men de senaste dagarna har Olivia lagt märke till att Namira ofta sitter kvar länge efter måltiderna, tyst och med armarna om magen. När Olivia frågar säger hon att det "känns lite spänt", men att det går över. Hon äter mindre än vanligt och petar undan vissa rätter. Inget tydligt klagomål, ingen feber. Bara den där tysta eftertanken efter maten – som om kroppen försöker säga något diskret. 💬 Dela gärna dina tankar i kommentarsfältet nedan.

📄 Blinkar inte som vanligt – fallet Naomi 🔺 Avancerad nivå – kroppens signaler kräver tolkning och kan ha flera möjliga orsaker Naomi, 70 år, är vanligtvis alert och närvarande i sin kontakt. Men idag när Olivia hjälper henne med påklädningen är det något som skaver. Naomi svarar långsamt på frågor, rör sig lite trögt och hennes blick känns ovanligt stilla. Olivia märker att Naomi knappt blinkar när hon berättar något – det är som om ansiktet inte riktigt följer med längre. Inga ord om smärta, ingen oro uttryckt. Men kroppens uttryck har tappat rytm. Är det trötthet? Läkemedel? Något annat? I tystnaden döljer sig en möjlig förändring. 💬 Dela gärna dina tankar i kommentarsfältet nedan.

📄 Sluddrar när orden kommer – fallet Helga 🔺 Avancerad nivå – kroppens signaler kräver tolkning och kan ha flera möjliga orsaker Helga, 84 år, sitter vid fönstret när Olivia kommer in för att ge eftermiddagsmedicinerna. Hon vänder sig om och ler, men något är annorlunda. Leendet är svagt och när hon börjar prata är rösten släpig, orden svåra att förstå. Olivia stannar upp. Det går långsamt – som om något i kroppen inte riktigt hänger med. Helga verkar själv inte märka något, och försöker prata vidare om kaffet och vädret. Men Olivia ser att något glider undan. Kanske tillfälligt. Kanske viktigt. Det krävs lyhördhet – och mod att stanna upp. 💬 Dela gärna dina tankar i kommentarsfältet nedan.

📄 Att falla bakåt när man går – fallet Kerim 🔸 Mellannivå – subtila förändringar i funktion som kräver förståelse för hur kroppen ska fungera Kerim, 78 år, har nyligen flyttat in på korttidsboendet efter att ha brutit handleden. Olivia hjälper honom i hallen när hon märker att han lutar lätt bakåt vid varje steg. Det är inget han själv kommenterar – han säger bara att han är ”lite snurrig ibland”. Rörelsemönstret är stelt och svajigt, nästan som om fötterna inte riktigt hinner med. När han ska vända sig om välter han nästan. Han håller balansen – men bara precis. Olivia antecknar. För det är så här det kan börja, när kroppen släpper taget i små steg. 💬 Dela gärna dina tankar i kommentarsfältet nedan.

📄 Att inte orka prata – fallet Sixten 🔺 Avancerad nivå – kroppens signaler kräver tolkning och kan ha flera möjliga orsaker Sixten, 89 år, bor på särskilt boende och är vanligtvis pratglad och nyfiken på allt som händer. Men när Olivia kommer in med förmiddagskaffet blir hon stående i dörröppningen. Sixten ligger tillbakalutad i fåtöljen och blundar. När hon tilltalar honom svarar han kort – bara ett ord i taget. Rösten är matt, och andhämtningen långsam men tung. Det finns inga synliga tecken på smärta. Han säger inte att han mår dåligt, men hela rummet är tystare än vanligt. Olivia känner hur något inte stämmer, även om orden saknas. 💬 Dela gärna dina tankar i kommentarsfältet nedan.

📄 Andas för snabbt – fallet Leo 🔸 Mellannivå – subtila förändringar i funktion som kräver förståelse för hur kroppen ska fungera Leo, 34 år, bor på ett gruppboende och har autism samt lindrig utvecklingsstörning. Olivia märker att han är ovanligt rastlös den här morgonen. Han går i cirklar i köket, flackar med blicken och vägrar sätta sig. När hon sätter sig på huk framför honom ser hon att bröstkorgen rör sig snabbt. Han andas ytligt och verkar spänd i hela kroppen. Temperaturen är lätt förhöjd, men inget uppenbart tyder på infektion. Det luktar mat i lägenheten – Leo brukar reagera starkt på lukter. Är det oro? En begynnande sjukdom? Eller bara en kropp som försöker tala på sitt eget sätt? 💬 Dela gärna dina tankar i kommentarsfältet nedan.

📄 Kan inte få luft – fallet Torbjörn 🔺 Avancerad nivå – kroppens signaler kräver tolkning och kan ha flera möjliga orsaker Torbjörn, 76 år, har KOL sedan länge men har varit ganska stabil. När Olivia kliver in i lägenheten märker hon direkt att något är annorlunda. Torbjörn sitter framåtlutad, andas ytligt och pratar i korta fraser. Han försöker vifta bort situationen: "Det är nog bara något jag ätit." Rummet känns kvavt, och Olivia hör ett svagt pipande ljud vid varje andetag. Han är kallsvettig, och huden runt munnen har en gråaktig ton. Pulsen är snabb. Det är inte första gången hon möter andnöd – men det är aldrig likadant. 💬 Dela gärna dina tankar i kommentarsfältet nedan.