Nyckelpunkter

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och förvärvad hjärnskada

• Funktionsförmåga kan delas in i områdena fysisk, psykisk, kognitiv och social funktionsförmåga. Funktionsnedsättning innebär att funktionsförmågan är nedsatt.

• Medicinskt perspektiv innebär att man pratar om funktionsnedsättning i termer av sjukdom eller skada. Socialt perspektiv innebär att samhället behöver ta hänsyn till att alla kan fungera på olika sätt. Rättighetsperspektiv innebär att fokus ska ligga på en persons rättigheter när det gäller insatser och stöd inom funktionshinderområdet.

• En diagnos är ett sätt att beskriva ett individs tillstånd baserat på olika symtom eller beteendemönster. Det krävs en medicinsk, pedagogisk, psykologisk och social utredning för att få en helhetsbild av individens förmågor.

• Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, npf, handlar om hur hjärnan arbetar och fungerar och innebär att nervsystemet bearbetar information på ett annorlunda sätt. De vanligaste formerna av npf är autismspektrumtillstånd (ast), adhd, Tourettes syndrom och språkstörning. Det är vanligt att samma person har flera olika diagnoser.

• Autismspektrumtillstånd, ast, är ett samlingsnamn för diagnoserna autism och autismliknande tillstånd. Gemensamt för diagnoser inom ast är att man kan ha vissa begränsningar inom det sociala samspelet och i förmågan att kommunicera.

• Adhd kan visa sig i att man lätt blir störd, är impulsiv, glömmer saker och är överaktiv. Detta gör att personen har svårt att ta emot och tolka information, liksom att lyssna uppmärksamt och uppfatta instruktioner.

• Tvångssyndrom, OCD, är ett tillstånd med tvångstankar och tvångshandlingar, exempelvis hygien¬tvång, kontrolltvång eller räknetvång.

• Tourettes syndrom kan visa sig genom så kallade tics, det vill säga ofrivilliga rörelser och ljud.

• Språkstörning kan visa sig hos barn genom förseningar eller avvikelser i tal- och språkutveckling. Det kan också yttra sig i svårigheter att tala och förstå språk, exempelvis att forma språkljud, formulera meningar, lära sig och förstå ord, uttrycka sig och göra sig förstådd.

• Dyslexi är en ärftlig och specifik form av läs- och skrivsvårighet som innebär att man har svårt att känna igen bokstäver och ord och koppla ihop dem med rätt språkljud.

• Dyskalkyli innebär svårigheter att klara matematik i vardagen och att hantera siffror.

• Npf påverkar en person under varje skede av livet på olika vis. Nedsatt förmåga att planera, vara uppmärksam, hantera många intryck, påbörja och slutföra saker eller göra flera saker samtidigt kan skapa problem.

• En förvärvad hjärnskada har orsakats av sjukdom, olyckshändelse eller stroke. En traumatisk hjärnskada är en hjärnskada som uppkommit genom olyckshändelse. Beroende på var skadan sitter kan den påverka bland annat koncentration och förmågan att tolka sinnesintryck, tala och svälja.

• Hjärntrötthet är en mental trötthet som kan drabba en person som har fått en hjärnskada och göra personen svag och utmattad.

Stöd och insatser enligt LSS

• Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, handlar om vilket stöd och vilka insatser som samhället erbjuder personer med funktionsnedsättningar för att de ska kunna vara delaktiga i samhällslivet på samma villkor som alla andra.

• Det finns olika alternativ när det gäller boende för personer med funktionsnedsättningar, till exempel bostad med särskild service, gruppbostad, familjehem eller korttidsvistelse.

• Personlig assistans är ett sätt att stötta personer med långvarig funktionsnedsättning att leva ett så självständigt liv som möjligt.

• Annat stöd som en person med funktionsnedsättning kan få är rådgivning, ledsagarservice eller en kontaktperson.

• För att få rätt till insatser inom LSS behöver man göra en ansökan hos biståndshandläggare i den kommun där man bor. Utifrån en utredning görs sedan en biståndsbedömning och ett beslut fattas. När bistånd beviljats gör biståndshandläggaren en individuell plan som beskriver de insatser som är beslutade och som behöver planeras samt vem som ska ansvara för att insatserna genomförs, dokumenteras och följs upp.

• Syftet med en genomförandeplan är att skapa en tydlig struktur för det som ska genomföras samt hur och när det ska följas upp. Genomförandeplanen ska alltid göras tillsammans med brukaren.

• Personal inom vård och omsorg är skyldig att dokumentera enligt socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Dokumentationen ska leda till att vårdtagare och brukare får en säker vård och omsorg av god kvalitet.

• I offentlighets- och sekretesslagen finns regler om vilka handlingar som är offentliga och vilka som är belagda med sekretess. Där finns även bestämmelser om tystnadsplikt.

• Vilka yrkeskategorier som arbetar inom LSS och vilka yrkestitlar som används kan se olika ut från kommun till kommun. Vanliga yrkestitlar är boendeassistent, stödassistent, omsorgsassistent och undersköterska.

• En person som inte klarar av att sköta sin ekonomi med mera kan få hjälp av en god man eller förvaltare.

Arbetssätt, metoder och hjälpmedel

• Målet när man arbetar inom vård och omsorg är att skapa förutsättningar för ett självständigt liv för vårdtagare och brukare. Oavsett funktionsnedsättning och oavsett var man bor i landet ska man kunna delta i samhället på lika villkor.

• Det finns lagar som stödjer självständighet, som lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), hälso- och sjukvårdslagen (HSL), socialtjänstlagen (SoL), skollagen och diskrimineringslagen.

• Personer med olika funktionsnedsättningar har rätt att få möjlighet att utvecklas efter sin egen förmåga. Därför krävs det att man som personal arbetar på ett specialpedagogiskt sätt och använder sig av de metoder, verktyg och hjälpmedel som lämpar sig bäst för att underlätta vardagen för varje individ.

• Ett professionellt förhållningssätt handlar om att skapa trygghet och tillit genom att visa respekt, se vårdtagarens och brukarens starka förmågor, vara lösningsfokuserad och anpassa sitt sätt att kommunicera efter individens behov.

• I mötet med personer som har en funktionsnedsättning är en tydlig och lyhörd kommunikation mycket viktig. Därför bör man anpassa informationen, till exempel genom att använda sig av bilder, inspelade instruktioner eller tankekartor så att informationen blir tydlig och konkret.

• Syftet med metoder och arbetssätt är att göra miljön tillgänglig så att den fungerar fysiskt, pedagogiskt och socialt för personer med olika funktionsnedsättningar. Vid val av metod utgår man från situationen och varje persons unika behov och önskemål.

• Att skapa struktur och tydliggöra rutiner är en av de viktigaste metoderna för att få vardagen att fungera för personer med funktionsnedsättningar. Det kan till exempel vara att med hjälp av ett schema ge överblick över rutiner och aktiviteter under en dag.

• Teacch-metoden är ett pedagogiskt verktyg för att skapa struktur och kan vara ett stöd för personer med kognitiva svårigheter eller som behöver stöd för att kommunicera. Med hjälp av skriftliga scheman, bilder och föremål kan vardagen och omvärlden bli lättare att förstå. Metoden används mest inom anpassad skolform.

• Lågaffektivt bemötande är en metod som är till för att bemöta personer som är utagerande och som behöver öva på självkontroll för att undvika våldssituationer och att riskera att skada sig själva eller någon annan.

• Ett cirkulärt förhållningssätt handlar om att vara öppen för olika sätt att tänka när det gäller att förändra och utveckla en persons förmågor.

• Delaktighetsmodellen bygger på dialogsamtal, så kallade delaktighetsslingor. Syftet är att personer som behöver stöd enklare ska kunna uttrycka sina behov och vad de känner, önskar och tycker.

• Empowerment betyder egenmakt och handlar om att omfördela makten mellan vårdtagare/brukare och personal. Tanken är att individen ska känna tillit till sin egen förmåga och hitta sina starka sidor för att få bättre kontroll över sin livssituation.

• Ett självständigt liv (ESL) är en manual för övningar i studiecirkel¬form med syfte att öka möjligheten till ett självständigt liv.

• Grepp om livet är en arbetsmodell för personer som kan behöva kognitivt stöd på grund av en funktionsnedsättning.

• Snoezelen är en metod för sinnesstimulering i en anpassad rumsmiljö och används för att aktivera olika sinnen men samtidigt uppnå vila från andra intryck.

• Hjälpmedel är det begrepp som används för konkreta verktyg, till exempel tidshjälpmedel, scheman med bildstöd eller läs-, skriv- och kommunikationshjälpmedel.

• För personer som behöver stöd för att läsa och skriva finns olika program och appar, exempelvis rättstavningsprogram, ordböcker, röstinmatning eller talsyntes. Det finns även talböcker och inlästa böcker.

• För personer som känner oro eller behöver stöd för koncentration finns taktila hjälpmedel, sittkuddar och tyngdvästar som skapar en lugnande känsla, samt hörlurar som utestänger störande ljud.

• Handledning är ett sätt att ge personal möjlighet att reflektera och diskutera sitt arbete och verksamheten. Det kan ske enskilt eller i grupp och det finns flera olika modeller för handledning.

• Kollegialt lärande handlar om att utbyta erfarenheter och kunskap med sina kollegor och kan ses som en kompetensutveckling i arbetsgruppen och samtidigt vara ett sätt att höja kvaliteten i en verksamhet.

Utbildning, arbete och fritid

• Förskolan har en viktig roll att arbeta förebyggande och att tidigt upptäcka barns behov så att de kan få det stöd som de har rätt till. För att barnet ska få rätt stöd kan förskolan behöva skriva en handlingsplan.

• I skolan är det viktigt att skapa förutsättningar så att lärmiljön blir tillgänglig med stöd av struktur och rutiner. Då ställs det krav på den sociala, pedagogiska och fysiska miljön.

• Inkludering innebär att i ett skolsystem ska alla elever känna pedagogisk och social gemenskap samt få vara delaktiga och ha inflytande när det gäller planering och undervisning.

• En elevassistent har som uppgift att vara ett pedagogiskt stöd så att en elev eller elevgrupp ska kunna följa med i undervisningen.

• Extra anpassningar för att göra undervisningen mer tillgänglig kan vara ett schema över skoldagen, tydliga instruktioner, anpassade läromedel och digital teknik.

• När en elev är i behov av särskilt stöd kan rektor på skolan besluta att en utredning om särskilt stöd, USS, ska göras. Detta kan i sin tur leda till ett åtgärdsprogram som beskriver vilka insatser som behövs för att eleven ska få rätt stöd. Exempel på särskilt stöd kan vara enskild undervisning, specialpedagogiska insatser i ett visst ämne eller anpassad studiegång.

• Anpassad skola är en skolform för elever som inte kan nå upp till målen i den ordinarie grundskolan och gymnasiet. För att en elev ska tas emot i anpassad grundskola måste en utredning visa på att eleven har en intellektuell funktionsnedsättning eller en bestående hjärnskada.

• Den anpassade grundskolan använder sig av en individuell studieplan och eleverna undervisas i mindre grupper. Förutom läraren finns det oftast assistenter som ett extra stöd för eleverna.

• Specialskolan är en skolform med inriktning för exempelvis elever med grav språkstörning, synnedsättning, hörselnedsättning eller dövhet.

• Den anpassade gymnasieskolan är till för elever som har en intellektuell funktionsnedsättning eller en bestående hjärnskada som visar på generella inlärningssvårigheter.

• Komvux som särskild utbildning tillhör den kommunala vuxenutbildningen och är till för personer som har en intellektuell funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada. Utbildningen finns på grundläggande nivå och gymnasial nivå.

• Efter gymnasiet finns det olika alternativ för personer med funktionsnedsättningar som vill fortsätta studera: universitet/högskola, folkhögskola eller yrkeshögskola, YH. Varje studieanordnare är skyldig att se till att det finns pedagogiskt stöd. Det är dock inte möjligt att studera vid universitet, högskola eller yrkeshögskola om man har läst anpassad gymnasieskola.

• Arbetsförmedlingen kan ge stöd både när en person med funktionsnedsättning letar efter, ansöker om och ska börja på ett nytt jobb. Det går även att få stöd och anpassningar på en befintlig arbetsplats samt få speciella anpassade jobb.

• Det finns olika lagar som reglerar arbetsgivarens ansvar när det gäller stöd för anställda med funktionsnedsättning: diskrimineringslagen, arbetsmiljölagen och socialförsäkringslagen. Arbetsgivaren kan få stöd och bidrag från Försäkringskassan för att kunna göra anpassningar. Det finns även möjlighet för arbetsgivare att få ekonomiskt bidrag till personens lön, så kallat lönebidrag.

• Samhall är en verksamhet som har uppdraget att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten för personer med funktionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga.

• Daglig verksamhet är ett alternativ till att vara anställd och riktar sig till vuxna med intellektuell funktionsnedsättning, autismspektrumtillstånd eller bestående hjärnskada. Aktiviteterna ska utgå från varje individs behov, önskemål och förmågor. Det finns tre olika dagliga verksamhetstyper: traditionell gruppverksamhet, utflyttad gruppverksamhet och individuell placering.

• Personer med funktionsnedsättning har rätt till en aktiv fritid för att bryta isolering och kunna ingå i en social gemenskap. Då krävs det ofta initiativ från familj, vänner, privata företag eller civilsamhället.

Utanförskap och möjligheter till förändring

• Utanförskap handlar om att en person eller grupp inte känner sig inkluderad eller delaktig i viss gemenskap eller i ett visst sammanhang. Det är viktigt att samhället satsar på människor som riskerar att hamna i utanförskap och ser till att det finns förutsättningar för att de ska kunna delta i olika aktiviteter som kan leda till studier eller arbete.

• Ett utanförskap kan leda till dålig självkänsla och sämre tilltro till den egna förmågan, att den psykiska och fysiska hälsan påverkas samt till sämre livsvillkor när det gäller boende, utbildning och arbete.

• Stigmatisering innebär att personer exkluderas, diskrimineras eller särbehandlas för att de tillhör en viss kategori eller grupp som allmänheten har negativa tankar om.

• Ett vi och dom-perspektiv handlar om hur man som grupp i samhället skapar sin identitet genom att jämföra sig med en annan grupp.

• Normkritik handlar om att synliggöra de normer som finns och ifrågasätta och undersöka om de bör och kan ändras. Ett normmedvetet förhållningssätt innebär att man är medveten om hur normer skapas och bibehålls, men också hur de kan påverkas och förändras.

• Intersektionalitet är en teori som utgår från att det finns grupper som utsätts för förtryck eller diskriminering och att vissa grupper har större makt eller högre status än andra. En person kan tillhöra flera olika grupper och då uppleva ett större förtryck totalt sett.

• Universell utformning går ut på att skapa produkter, miljöer, program och tjänster som fungerar för så många som möjligt redan från början, utan att anpassningar krävs.

• Assistansreformen infördes 1994 för att ge personer med funktionsnedsättning större möjligheter att vara delaktiga i samhället och kunna leva ett aktivt och självständigt liv.

• En av de största och viktigaste rörelserna för att förbättra vardagen och livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning är Independent Living-rörelsen. Rörelsen startade på 1970-talet i USA och spred sig sedan till andra delar av världen.

• Inom funktionsrättsrörelsen i Sverige finns det många organisationer som arbetar för att förbättra situationen för personer med olika funktionsnedsättningar och göra det enklare att vara delaktig i att påverka sin vardag och sina rättigheter.

• Funktionsrätt Sverige arbetar för att förbättra levnadsvillkoren för människor med funktionsnedsättningar och vara en enad röst mot regering, riksdag och centrala myndigheter.

• Assistanskooperativet STIL startade 1984 som ett pilotprojekt av brukaren Adolf Ratzka som hade inspirerats av Independent Living-rörelsen i USA.