📄 Att arbeta inom LSS - olika titlar och roller

Efter studier på vård- och omsorgsprogrammet finns möjlighet att arbeta inom flera olika verksamheter som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Det kan handla om arbete i LSS-boende, daglig verksamhet, anpassad skolform eller som personlig assistent. Gemensamt för dessa verksamheter är att arbetet kräver kunskap om olika funktionsnedsättningar och om hur miljö, arbetssätt och stöd kan anpassas för att göra vardagen mer tillgänglig och begriplig för den enskilde.

En central del i arbetet inom LSS är att skapa och upprätthålla goda relationer. Det sker genom att lyssna aktivt, visa respekt och vara uppmärksam på vårdtagarens, brukarens eller elevens behov, önskemål och förutsättningar. Delaktighet är en grundläggande princip, vilket innebär att personen ska ha inflytande över beslut som rör det egna livet, exempelvis vid målformulering, val av aktiviteter eller vilka förmågor som ska tränas. Arbetet ska utgå från individens resurser och syfta till att stärka självständighet och livskvalitet.

I yrkesrollen kan personalen möta situationer där en brukare eller elev blir frustrerad, saknar ork eller reagerar utåt. I sådana situationer är det viktigt med självkännedom och förmåga till reflektion. Att kunna stanna upp, lyssna in och anpassa sitt bemötande är ofta mer konstruktivt än att ifrågasätta eller pressa fram ett visst beteende. Ett professionellt förhållningssätt innebär att vara prestigelös, lösningsinriktad och medveten om hur det egna agerandet påverkar samspelet.

Olika titlar och roller inom LSS

Vilka yrkestitlar som används inom LSS kan variera mellan kommuner och verksamheter. För den som utbildar sig till undersköterska med inriktning funktionsnedsättning finns flera möjliga roller, och i vissa fall används titeln undersköterska även inom LSS-verksamheter. En av de vanligaste yrkestitlarna är stödassistent, vilket kräver vård- och omsorgsutbildning. Arbetet inom LSS sker ofta i team och i samverkan med andra professioner, exempelvis socionomer, arbetsterapeuter och fysioterapeuter.

Exempel på yrkestitlar i arbete med personer med funktionsnedsättning är boendeassistent, stödassistent, omsorgsassistent, boendestödjare, personlig assistent, undersköterska med inriktning funktionsnedsättning, stödpedagog, socionom, fysioterapeut och arbetsterapeut.

En stödassistent arbetar med personer som har beviljats stöd enligt LSS och har som uppdrag att ge pedagogiskt stöd för att utveckla brukarens förmågor och självständighet. Arbetet kan ske inom daglig verksamhet, korttidshem eller gruppboende och kan innehålla allt från vardagsstöd till att initiera aktiviteter som bygger på brukarens intressen, exempelvis skapande verksamhet, musik eller friluftsliv.

Omsorgsassistentens arbetsuppgifter kan omfatta stöd i det dagliga livet, såsom hjälp med hygien, städning och matlagning, ofta inom serviceboende eller äldreomsorg, inklusive verksamheter inom LSS för äldre personer.

Boendestödjare arbetar utifrån socialtjänstlagen (SoL) och riktar sig främst till personer med psykiska funktionsnedsättningar som bor i eget boende. Arbetet sker i nära samarbete med brukaren och fokuserar på att planera och genomföra vardagssysslor samt stödja sociala kontakter och myndighetskontakter.

Personliga assistenter ger individuellt anpassat stöd i brukarens vardag, exempelvis vid hygien, på- och avklädning, måltider och hushållssysslor. Arbetet kan även innebära att följa med till skola, daglig verksamhet eller arbete, om brukaren har behov av assistans vid exempelvis kommunikation eller personlig omvårdnad. Rollen innebär ett stort ansvar och ofta en nära relation till brukaren.

Undersköterskor med inriktning funktionsnedsättning kan arbeta i flera olika LSS-verksamheter, bland annat som stödassistent eller personlig assistent, och bidra med både omvårdnadskompetens och pedagogiskt stöd.

Stödpedagogen har en handledande och utvecklande roll inom LSS-verksamheter. Uppdraget kan omfatta kvalitetsutveckling, handledning av personal, dokumentation samt planering och uppföljning av mål. Stödpedagogen kan även kartlägga förmågor och medverka i utformningen av genomförandeplaner.

Socionomer kan arbeta med stöd till personer med exempelvis förvärvad hjärnskada, intellektuell funktionsnedsättning, autismspektrumtillstånd eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, ofta med fokus på socialt stöd, samordning och utveckling av vardagsfungerande.

Fysioterapeuter arbetar med att rehabilitera och stärka fysisk förmåga samt förebygga ohälsa hos personer med olika former av funktionsnedsättning. Arbetsterapeuter ansvarar bland annat för att prova ut och förskriva hjälpmedel samt anpassa miljöer i bostad, skola eller på arbetsplatsen för att underlätta aktivitet och delaktighet.