📄 De tio LSS-insatserna – stöd, boende och daglig verksamhet

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) omfattar tio tydligt definierade insatser för särskilt stöd och särskild service. Det är endast dessa insatser som räknas som LSS-insatser, och inga andra. Insatserna är utformade för att ge personer med funktionsnedsättning möjlighet att leva ett aktivt, självständigt och delaktigt liv utifrån sina individuella behov.

De tio LSS-insatserna är:

• rådgivning och annat personligt stöd

• personlig assistans

• ledsagarservice

• kontaktperson

• avlösarservice i hemmet

• korttidsvistelse utanför det egna hemmet

• korttidstillsyn för skolungdom över 12 år

• boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdom

• bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad

• daglig verksamhet

Flera av LSS-insatserna rör boende och avlastning. Avlösarservice innebär att personal tillfälligt tar över omvårdnaden i hemmet för att anhöriga ska få möjlighet till vila eller egna aktiviteter. Korttidsvistelse innebär att en person vistas tillfälligt utanför hemmet, exempelvis på korttidshem, kollo eller läger, vilket både kan ge miljöombyte för brukaren och avlastning för anhöriga. Korttidstillsyn riktar sig till skolungdomar över 12 år och syftar till att erbjuda en meningsfull fritid före och efter skoldag samt under lov.

Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdom är aktuellt när barnet inte kan bo kvar hemma. För vuxna kan bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad innebära gruppbostad eller servicebostad, där varje person har egen bostad men tillgång till personalstöd. Syftet är att skapa trygghet och förutsättningar för ökad självständighet.

Personlig assistans är en LSS-insats som ska möjliggöra ett så självständigt liv som möjligt. Assistansen omfattar både hjälp med grundläggande funktioner, såsom hygien, måltider, på- och avklädning, toalettbesök, andning och kommunikation, samt hjälp med personliga behov, exempelvis hushåll, arbete eller annan sysselsättning, föräldraskap och fritidsaktiviteter. Försäkringskassan ansvarar för den del av assistansen som överstiger 20 timmar per vecka, medan kommunen ansvarar för upp till 20 timmar.

Rådgivning och annat personligt stöd innebär expertstöd, ofta från habiliteringen, och kan bestå av individanpassat kognitivt eller kommunikativt stöd, hjälpmedel eller utbildningsinsatser för brukare och anhöriga. Ledsagarservice innebär att en ledsagare följer med brukaren till olika aktiviteter i samhället. Kontaktperson är ett socialt stöd som syftar till att bryta isolering och underlätta sociala kontakter.

Daglig verksamhet riktar sig till personer i yrkesverksam ålder som saknar arbete och inte studerar. Verksamheten ska vara stimulerande, utvecklande och meningsfull och syftar till gemenskap, struktur i vardagen och i vissa fall förberedelse för arbete. Daglig verksamhet är inte en anställning och ska inte producera varor eller tjänster.

Inom daglig verksamhet kan aktiviteterna vara mycket varierade och anpassas efter individens intressen och behov. Exempel på aktiviteter är friluftsliv, djurverksamhet, skapande arbete, matlagning och bakning, musik och rörelse, data- och medieanvändning, uteaktiviteter, återvinning, trädgårdssysslor och olika former av gruppaktiviteter. En viktig del är aktiviteter som ger habiliterande träning, såsom träning i hygien, påklädning, måltider, förflyttning, kommunikation, användning av hjälpmedel samt stöd från fysioterapeut och arbetsterapeut.

Utöver LSS finns insatser som regleras av socialtjänstlagen (SoL). Dessa kan likna LSS-insatser, till exempel boendestöd, HVB eller sysselsättning, men ingår inte i LSS och är inte rättighetsbaserade på samma sätt. Socialtjänstens mål är att skapa social och ekonomisk trygghet samt jämlika levnadsvillkor för alla.