Typsvar (om utanförskap och möjligheter till förändring)

Ett utanförskap innebär att en person eller grupp inte är inkluderad eller delaktig i samhället, till exempel i utbildning, arbete, sociala sammanhang eller vardagsliv, ofta på grund av hinder i miljö, bemötande eller tillgång till stöd.

Personer med funktionsnedsättningar riskerar att hamna i utanförskap på grund av bristande tillgänglighet, otillräckligt stöd, negativa attityder, låga förväntningar, diskriminering samt svårigheter att delta i utbildning, arbete och sociala sammanhang.

Ett utanförskap kan leda till försämrad psykisk och fysisk hälsa, låg självkänsla, social isolering, begränsade möjligheter till utbildning och arbete samt sämre livsvillkor och självständighet.

Attityder och fördomar att kämpa mot i samhället handlar om stereotypa föreställningar, misstro, nedvärderande synsätt och bristande kunskap om vissa grupper, vilket kan leda till diskriminering och exkludering.

Stigmatisering innebär att en person märks ut och reduceras till en egenskap eller grupptillhörighet som tillskrivs negativa värden, vilket kan leda till lägre social status och utanförskap.

Självstigma innebär att en person tar till sig omgivningens negativa föreställningar, börjar skamma sig själv och får minskad självkänsla, vilket kan leda till passivitet och isolering.

Ett vi och dom-perspektiv beskriver hur en grupp skapar sin identitet genom att skilja mellan ”vi” och ”de andra”, vilket kan leda till exkludering och ojämlik behandling.

En norm är en uttalad eller outtalad regel om hur människor förväntas vara, leva och fungera i samhället och som ofta uppfattas som det normala.

Normkritik innebär att synliggöra och ifrågasätta normer för att undersöka om de begränsar, utestänger eller diskriminerar vissa grupper.

Att vara normmedveten innebär att vara medveten om hur normer skapas och upprätthålls samt hur det egna språket, bemötandet och arbetssättet kan påverka andra.

Intersektionalitet handlar om hur flera identiteter och tillhörigheter samverkar, till exempel funktionsnedsättning, kön, etnicitet eller sexualitet, och hur detta kan förstärka utsatthet och ojämlikhet.

Funkofobi innebär negativa attityder mot personer med funktionsnedsättning, medan homofobi innebär negativa attityder och fördomar mot homosexualitet.

Risken för utanförskap kan minska genom förebyggande arbete inom förskola och skola, LSS och daglig verksamhet, i det personliga mötet samt genom samverkan mellan myndigheter.

Socialpolitiska insatser mot utanförskap kan vara diskrimineringslagstiftning, ekonomiskt stöd, rätten till personlig assistans, tillgänglighetskrav och myndighetsuppdrag för delaktighet.

Assistansreformen ledde till ökat självbestämmande, möjlighet att styra sitt stöd, större självständighet och förbättrade möjligheter till arbete, studier och socialt liv.

Aktivism innebär att individer eller grupper aktivt agerar genom exempelvis demonstrationer, opinionsbildning eller organisering för att förändra samhället.

Huvudsyftet med Independent Living är att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt, ha makt över sina liv och vara delaktiga på lika villkor.

Syftet med Funktionsrätt Sveriges arbete är att förbättra levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning och fungera som en samlad röst gentemot politik och myndigheter.