Psykoser

En psykos kännetecknas av en allvarligt förändrad verklighetsuppfattning, där individen har svårt att skilja mellan det som är inre upplevelser och yttre verklighet. Verkligheten kan upplevas som förvrängd genom hallucinationer, vanföreställningar och störningar i tänkande och medvetande. Upplevelsen av självet, omgivningen och sammanhanget rubbas, vilket ofta leder till ett avvikande eller bisarrt beteende. Psykoser kan uppstå tillfälligt, exempelvis i samband med trauma, drogpåverkan eller extrem stress, men kan också vara del av en psykisk sjukdom.

Schizofreni

Schizofreni är den psykotiska sjukdom som oftast förknippas med psykoser. Den drabbar cirka 1 procent av befolkningen. Någon enskild orsak har inte kunnat fastställas, men forskningen pekar på en kombination av genetisk sårbarhet och psykosociala påfrestningar som utlösande faktorer. Sjukdomen debuterar vanligen under tonåren eller tidig vuxenålder.

Vanliga symtom vid schizofreni är hallucinationer, ofta i form av röster som kommenterar eller ger order, samt vanföreställningar som skapar en förvrängd bild av verkligheten. Tankestörningar kan yttra sig som splittrat eller osammanhängande tal. Många upplever också identitetsförvirring, där gränsen mellan jaget och omvärlden blir oklar. Känslolivet kan påverkas genom känslomässig avflackning, brist på lust och glädje samt social tillbakadragenhet. Hos vissa förekommer även katatona symtom, såsom stelhet, ovanliga rörelsemönster eller orörlighet.

Personer med schizofreni upplever ofta att deras tankar eller handlingar styrs av yttre krafter. Sjukdomsinsikten är ofta begränsad, vilket innebär att individen inte upplever sig vara sjuk utan förklarar sina upplevelser utifrån sina vanföreställningar. Behandlingen består främst av antipsykotiska läkemedel (neuroleptika) i kombination med psykosociala insatser och terapi. Prognosen förbättras av stabila levnadsförhållanden, tidig behandling och socialt stöd.

Vanföreställningssyndrom

Vanföreställningssyndrom är en psykotisk sjukdom som påminner om schizofreni men skiljer sig genom att hallucinationer saknas. Det centrala symtomet är istället en eller flera ihållande vanföreställningar, där individen tolkar verkligheten på ett felaktigt och ofta bisarrt sätt.

Vanföreställningarna kan ta sig olika uttryck, exempelvis förföljelsemani (paranoia), svartsjukeparanoia, storhetsföreställningar, felaktiga föreställningar om att vara älskad av någon eller upplevelser av att styras av yttre makter. Personer med vanföreställningssyndrom är ofta starkt misstänksamma, vilket kan göra behandling svår. Neuroleptika kan dock ha god effekt i vissa fall.

Drogutlöst psykos

En drogutlöst psykos kan uppstå vid användning av alkohol, narkotika eller andra psykoaktiva substanser. Psykosen kan utvecklas efter långvarigt bruk men även efter ett enstaka tillfälle. I många fall klingar symtomen av när substansen lämnat kroppen, men hos vissa individer kan det psykotiska tillståndet bli långvarigt eller bestående, särskilt vid upprepad exponering eller underliggande sårbarhet.

Dissociativ identitetsstörning

Dissociativ identitetsstörning är ett tillstånd som länge väckt fascination. Det innebär att individen utvecklar flera åtskilda identitetstillstånd, där varje del kan ha egna minnen, beteenden och sätt att relatera till omvärlden. Störningen ses som en extrem försvarsmekanism och kopplas ofta till allvarliga trauman i barndomen. Genom uppdelningen av personligheten kan individen hantera upplevelser som annars skulle vara psykiskt överväldigande. Tillståndet uppstår vanligen tidigt i livet, när gränsen mellan fantasi och verklighet ännu inte är fullt utvecklad.

Ett välkänt kulturellt exempel på temat är Robert Louis Stevensons roman Det sällsamma fallet med Dr. Jekyll och Mr. Hyde, där huvudpersonen växlar mellan två diametralt olika personligheter.